Som en skräckfilm utan slut

Kalla dem monster eller förlorare. Men vi får aldrig vänja oss vid bilderna som följer i deras blodiga spår – på döda och skadade, terrorismens offer.

ANNONS
|

Det finns ingen stoppknapp, bara en stilla bön om att filmen ska sluta. Men chocken hinner sällan gå över. Nya scener klipps in på samma onda tema.

Från en teater, en flygplats, en tunnelbana, en restaurang, ett promenadstråk, en julmarknad eller – så sent som förra månaden – Drottninggatan i Stockholm.

I mars i år dödade en man med hyrbil och kniv fem vanliga människor i centrala London innan han själv dödades. Den 52-årige britten hade förekommit i en utredning kring våldsbejakande extremism, men friades och övervakades inte.

Uzbeken Rakhmat Akilov sitter häktad för terrordådet i Stockholm. Han var också känd för kopplingar till militant extremism och till och med efterlyst. Men oavsett om han agerande själv eller inte, han kunde utan hinder angripa medborgare i en öppen stad.

ANNONS

Publiken var lika oskyldig på konserten i Manchester i måndags. Bomben innehöll muttrar och bultar för att skada så mycket som möjligt. Polisen utreder om den misstänkte terroristen – självmordsbombare eller inte – ingick i ett nätverk eller hade hjälp, enligt premiärminister Theresa May.

Hennes konservativa parti leder i mätningarna inför det brittiska nyvalet den 8 juni. Nu har de nationella valkampanjerna ställts in.

Världens ledare fördömde i går närmast unisont terrordådet och uttalade en vilja att samarbeta mot ett gemensamt hot.

"Vårt samhälle kan inte tolerera det här fortsatta blodbadet", sade Rysslands president Vladimir Putin.

President Donald Trump uppmanade i helgen muslimska ledare i Saudiarabien att utrota terrorismen. I går, på besök i Betlehem, uttryckte han sitt och USA:s djupa deltagande till de drabbade i Manchester. Han tänker inte kalla terroristerna monster, för de hade uppskattat termen, sade han.

"Jag kallar dem förlorare för det är det de är – kom ihåg det."

Men ord räcker inte. Det vet inte minst britterna med en lång historia av terror under konflikten i Nordirland. Denna avslutades med Långfredagsavtalet 1998. Sedan dess har avslöjanden och attentat avlöst varandra med mycket av en gemensam nämnare: al-Qaida eller IS.

Ett undantag var i juni förra året när den brittiska parlamentsledamoten Jo Cox sköts till döds av en högerextremist.

ANNONS

Storbritannien lever sedan länge med en hög hotnivå, liksom Sverige. Risken för nya dåd är stor. Samtidigt pågår i tysthet ett arbete för att avvärja nya angrepp. Enligt BBC sker nu i snitt ett gripande om dagen.

Enda vägen framåt är att fördjupa antiterrorkampen över gränser, politik och religioner.

– Det är fruktansvärt, det är kriminellt. Må förövarna möta hela vikten av rättvisa både i det här livet och nästa, kommenterade Harun Khan, generalsekreterare för Muslimska rådet i Storbritannien.

Det väcker en tro på att det, trots allt, kan finnas ett slut på bilderna av skräck och förtvivlan.

ANNONS