Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Socialdemokraterna blir största parti – nu väntar maktspel

På söndagen gick drygt 60 miljoner röstberättigade tyskar till valurnorna för att säga sitt om vem som skulle ta över efter Angela Merkel. Det var ett jämt val mellan kristdemokraten Armin Laschet och socialdemokraten Olaf Scholz.
På måndagsmorgonen kunde Socialdemokraterna utropas som största parti.

Under söndagen skulle det avgöras vem som ska komma att efterträda Tysklands nuvarande förbundskansler Angela Merkel, som efter 16 år ska lämna över makten. De första vallokalsundersökningarna pekade mot ett extremt jämt valresultat, vilket det också blev.

Strax innan klockan 05 på måndagsmorgonen kunde Socialdemokraterna (SPD) utropas som största parti i det tyska valet efter att alla preliminära röster från valdistrikten räknats in.

Partiet hade då 25,7 procent mot kristdemokratiska CDU/CSU:s 24,1 procent – ett resultat som inte rört sig många tiondels procentenheter från de vallokalsundersökningar som presenterades klockan 18 på söndagskvällen.

– Ingen kommer kalla sig segrare förrän sista rösten är räknad, säger Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Liberala FDP hade vid samma tidpunkt räknat in 11,5 procent av rösterna. De gröna låg på 14,78 procent och blir tredje största parti.

"Klart mandat att regera"

Den tyska valmyndigheten uppskattar att fler än någonsin tidigare har förtidsröstat i år, vilket gör att de vanligtvis träffsäkra vallokalsundersökningarna bör tas med något större försiktighet. Men resultatet är ändå en tydlig fingervisning för vem som kan komma att få förtroendet att bilda regering.

Men trots den jämnas ställningen är både Socialdemokraterna SPD och kristdemokraterna CDU segervissa.

SPD:s generalsekreterare Lars Klingbeil menar att partiet "har ett klart mandat att regera" och att Olaf Scholz därmed borde bli förbundskansler.

– Vi är ett pragmatiskt parti som vet hur man regerar, säger Olaf Scholz.

Men Angela Merkels kristdemokrater CDU uppger å sin sida via generalsekreteraren Paul Ziemiak att en koalition mellan CDU, miljöpartiet Grüne och liberala FDP är möjlig.

– Det här resultatet kan vi inte vara nöjda med. Men utgången är fortfarande väldigt oklar, det blir en lång kväll, säger Armin Laschet.

Valrörelsen har kantats av motgångar

Att det skulle bli ett jämt val var dock inte oväntat, och årets val har sedan länge beskrivits som en rysare.

För CDU har valrörelsen kantats av motgångar, och partiet gör nu sitt sämsta val någonsin.

Många har sett Armin Laschets impopularitet som en stor del av förklaringen till CDU:s dåliga siffror, medan andra pekat på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna, och att det nu är dags för något nytt.

Regeringsbildning en av flera utmaningar

Men vem Tysklands nya förbundskansler än blir kommer den att stå inför en rad utmaningar, varav den första blir att bilda regering – en process som efter valet 2017 tog fem månader.

Enligt Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är regeringsbildningen en nyckelfråga, och han tror att en upprepning av den segdragna processen från förra valet kan skada förtroendet för politiken.

– Många, framför allt de unga, har tyckt att valrörelsen varit tråkig. En utdragen process för att bilda regering skulle öka irritationen bland väljarna. Det har funnits och finns stark kritik mot att man inte ens lyckats leverera ett regeringsalternativ, säger han till TT.

Och som det ser ut nu verkar inget parti få en klar majoritet, vilket öppnar för en rad olika tänkbara konstellationer.

– En ny storkoalition för nationens bästa är nog det sista folk vill se.

Grüne och FDP blir vågmästare

Det är dock inte säkert att den som får flest röster faktiskt blir förbundskansler, enligt Rutger Lindahl.

– Det kan gå så långt att det kör ihop sig. Det parti som fått den högsta procentandelen av väljarrösterna kan också misslyckas att bilda regering.

För att få ihop ett regeringsalternativ måste såväl SPD som CDU locka över både miljöpartiet Grüne och liberala FDP till sin sida, en uppgift som kan bli svår då Grüne föredrar en socialdemokratisk regering medan FDP hellre vill sitta i en kristdemokratisk.

– De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans. Oavsett vilken förbundskansler de samarbetar med behöver de kompromissa, säger Rutger Lindahl till TT.

Klimat och modernisering blir viktiga frågor

Men oavsett hur den kommande regeringen ser ut är klimatet en stor fråga som industrinationen Tyskland måste ta i tu med, inte minst till följd av de omfattande översvämningarna i landet under sommaren där över 180 personer miste livet.

– Det ser jag ingen möjlighet för en regering att ta sig runt. Den frågan går inte att komma ifrån. Varannan väljare sätter miljö- och klimatfrågorna på första plats, säger Rutger Lindahl till TT.

Och med klimatanpassningen följer modernisering av landet.

– Att modernisera tysk industri har direkt koppling till klimat- och miljöfrågor, som i sin tur har koppling till de gamla problemen mellan öst och väst. Man behöver satsa kraftigast i öst där mycket av den mest miljöfarliga industrin ligger.

En modernisering kommer dock att förändra förhållandena på den tyska arbetsmarknaden. Människor kan förlora sina jobb, behöva om- eller vidareutbilda sig, eller till och med flytta, vilket blir en utmaning för förbundsregeringen i förhållandet till delstatsregeringarna.

Allt fler gamla tyskar

En annan viktig uppgift blir frågan om ett åldrande samhälle.

– Man ser att om 20–30 år kommer det att finnas allt fler pensionärer som ställer helt andra krav på boende, sjukvård och hälsovård. Under coronapandemin har det blivit tydligt att vårdförutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet, säger Rutger Lindahl till TT.

Dessutom måste pensionssystemet förändras då den tyska staten, trots att man höjt såväl pensionsavgifterna som pensionsåldern, under 2021 kommer att behöva skjuta till motsvarande över 1 000 miljarder kronor från statsbudgeten för att stärka pensionskassorna.

”Merkels skor är omöjliga att fylla”

Och som om det inte räcker med utmaningar på hemmaplan lämnar Angela Merkel ett gigantiskt tomrum efter sig internationellt, inte minst i EU, enligt Rutget Lindahl. Där har hennes efterträdare mycket att leva upp till.

– Merkels skor är omöjliga att fylla direkt. Merkel har genom sin blotta närvaro utgjort en sådan kraft och tyngd. Den nya kanslern kommer att få jobba hårt.

Fakta: Så går valet till i Tyskland

  • Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet Förbundsdagen.
  • Varje väljare har två röster: en förstaröst, erststimme, och en andraröst, zweitstimme.
  • Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.
  • Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.
  • Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.
  • Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598 platser.
  • Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.