Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skotsk självständighet ödesfråga när britterna går till val

Det skotska nationalistpartiet SNP ser ut att göra ett bra resultat när britterna går till nyval under torsdagen.
Partiets mantra är att stoppa brexit och premiärminister Boris Johnson.
– Han är djupt opålitlig, säger SNP-ledaren Nicola Sturgeon till GP.

Den gula kampanjbussen rullar in utanför småbutikerna i Eaglesham. Med sina drygt 3 000 invånare ligger byn cirka en halvtimmes bilfärd söder om Glasgow.

På sidan av bussen står det med stora svarta bokstäver ”Stoppa brexit” och intill syns SNP-ledaren och Skottlands försteminister Nicola Sturgeons porträtt.

Regnet öser ner från den gråmulna himlen. Men vädret stoppar inte partianhängare från att vara på plats. Så fort den 49-åriga partiledaren dyker upp jublar folk och applåderar. En av dem är kommunpolitikern Annette Ireland som har en stor skylt i händerna där det står: ”Stoppa brexit, stoppa Boris, rösta SNP”.

– Folk är väldigt entusiastiska och många har varit ute och kampanjat trots det kalla regniga vädret. Det är det viktigaste valet på länge, säger Annette Ireland.

LÄS MER: Räkna med valrysare – men inget slut på brexitkrisen

Nicola Sturgeon vill stoppa både brexit och Boris Johnson. Bild: Robin Aron
Nicola Sturgeon vill stoppa både brexit och Boris Johnson. Bild: Robin Aron

Valspurtar i regnet

Nicola Sturgeon har likt de andra partitopparna valspurtat den senaste veckan och när GP träffar henne besöker hon en liten garnbutik.

– Min mamma skulle älska den här platsen, utbrister hon samtidigt som kamerablixtarna smattrar.

Tillsammans med SNP-kandidat Kirsten Oswald instrueras hon i hur man gör garnbollar.

Men snart byts det gemytliga stickningspratet ut mot det stundade valet när SNP-ledaren frågas ut av journalisterna. Mantrat som upprepas är att en röst på SNP, som kan beskrivas som nationalistiskt och socialdemokratiskt, kan stoppa både brexit och Boris Johnson som leder konservativa Tory-pariet.

När GP frågar Sturgeon om vad hon anser om den nuvarande premiärministern skräder hon inte orden:

– Jag är inte hans största fan och han är nog inte mitt största fan heller. Boris Johnson har tydligt visat under den korta tiden som han har varit premiärminister, framförallt under den här valkampanjen, att han är djupt opålitlig, känslolös och någon som – jag använder inte den här meningen lättvindigt – inte är lämplig för att vara premiärminister. Så jag hoppas att Skottland gör sitt bästa för att han inte är premiärminister på fredag morgon.

LÄS MER: Merry brexmas! Därför stjäl Johnson julen

Vill ha ny folkomröstning

Nicola Sturgeon vill se en ny folkomröstning om brexit. Hon driver också frågan om skottarnas rätt att återigen få rösta om självständighet och vill se det redan nästa år. Hon har sedan tidigare lagt fram ett lagförslag som fastställer reglerna för en ny folkomröstning.

– Vårt budskap är att Skottlands framtid ska vara i skottarnas händer. Vi vill bestämma vad för land vi vill ha istället för att en konservativ regering ska göra det, säger Sturgeon till GP.

I folkomröstningen 2014 röstade 55,3 procent i Skottland nej till självständighet och kungariket Storbritannien fortsatte vara förenat. Riskerna för ekonomin och att gå miste om det brittiska pundet var tungt vägande argument för nejsidan.

Nu menar Sturgeon att omständigheterna dramatiskt har ändrats i och med brexit och att skottarna med stor sannolikhet kommer att rösta annorlunda när de ges en ny chans.

Men detta kritiseras starkt av Boris Johnson och hans konservativa parti som menar att resultatet ska respekteras och att saken ska anses avgjord för överskådlig tid.

Michael Keating är statsvetare vid University of Aberdeen i Skottland. Bild: Robin Aron
Michael Keating är statsvetare vid University of Aberdeen i Skottland. Bild: Robin Aron

Självständighetsfrågan stor bland skottar

Det är just det brittiska EU-utträdet och Skottlands självständighet som dominerar debatten bland de skotska väljarna, enligt statsvetarprofessorn Michael Keating vid universitet i Aberdeen.

– Därför gynnar det de partier som har en tydlig nationalistisk position och det är de konservativa som står för en brittisk nationalism och SNP som driver en skotsk nationalism, säger han.

Skottland har idag ett självstyre som bland annat innebär att man har ett regionparlament och ett eget utbildnings- och sjukvårdssystem. Enligt Michael Keating har självständighetsfrågan fått ett uppsving inför nyvalet.

– De senaste sex månaderna har stödet för självständighet ökat något. Det är relaterat till brexit, eftersom det har skett en förflyttning av brexit-motståndare till SNP. Majoriteteten av dem som vill stanna i EU är nu för självständighet.

Paret som bytte sida

Ett exempel på det är pensionärsparet Margaret och Stephen Ingle som tar emot i sitt tvåvåningshus med anor från 1800-talet i ett välmående villakvarter i Dunblane, som ligger mellan Glasgow och Edinburgh. De tillhör en av de många valkretsar där det är väldigt jämnt mellan SNP och de konservativa. Lyckas SNP riktigt väl i valet kan de ta runt 40 av de 59 skotska platserna i det brittiska parlamentet.

I förra valet röstade paret på Tories, inte för att de kategoriserar sig som högerväljare, utan för att markera mot SNP och skotsk självständighet. Men nu gör de tvärtom.

– Jag kommer att rösta på SNP bara för att hålla Tories ute, men jag kommer att hålla för näsan när jag gör det, säger den före detta grundskolläraren Margaret Ingle.

Maken Stephen, som tidigare arbetade som statsvetarprofessor, resonerar på ett liknande sätt:

– Jag har inte helt bestämt mig, men röstar jag på SNP så kommer jag att hålla för näsan med två fingrar.

Vardagsrummet där de sitter och resten av huset är fyllt av souvenirer och fotografier från världens alla hörn och skvallrar om deras stora passion för att resa.

De är båda engelsmän, men har bott i Skottland i 25 år. De ger inte mycket för nationalism, men känner sig nu tvingade att rösta på ett nationalistiskt parti.

– Det är tråkigt. Jag skulle föredra att rösta på liberaldemokraterna eller de gröna. Men en sådan röst skulle vara bortkastad i den här valkretsen, säger Margaret Ingle.

Ett system som gynnar de stora partierna

Det här hänger ihop med att Storbritannien har ett valsystem där underhusets 650 ledamöter väljs i enmansvalkretsar med enkel majoritet. Det innebär att det parti vars kandidat får flest röster i en valkrets vinner mandatet, medan övriga partier inte blir representerade alls. Valsystemet är utformat på ett sätt som vanligtvis gynnar de stora partierna. I England gynnar det Tories och Labour, men i Skottland har SNP:s starka ställning gjort att Labour börjat marginaliseras.

– Jag skulle hellre bo i ett samhälle där varje röst räknas och där man har ett proportionellt valsystem, säger 25-åriga Susi Keane och tar en klunk från sin öl.

Vi träffar henne i den anrika studentföreningsbyggnaden som hör till universitet i Edinburgh. Hon är mitt inne i en intensiv biljardturnering med sina vänner som alla är doktorander inom mikrobiologi. Förutom studenternas högljudda röster när de slänger käft ljuder en fotbollsmatch mellan Arsenal och West Ham från flera tv-skärmar.

Susi Keane skulle hellre rösta för det gröna partiet, eftersom klimatet är en viktig fråga för henne. Men det blir Labour för att de har en chans mot de konservativa i valkretsen i nordvästra England där hon växte upp.

Lägger sin röst för självständighet

Hennes 27-årige kollega, postdoktorandforskaren Omar Alfituri ska också rösta taktiskt. I självständighetsomröstningen i Skottland röstade han nej för att han tror på idén att verka tillsammans i unionen.

– Men – jag trodde aldrig att jag skulle säga detta – nu kan jag tänka mig att rösta ja till självständighet om Boris Johnson och hans parti vinner valet.

Studenterna är likt alla andra vi träffar oerhört trötta på brexit-röran och det låsta politiska läget som landet befinner sig i. De vill bara att frågan om det brittiska EU-utträdet ska lösa sig snart för att landet istället kan ta itu med utmaningar som rör sjukvård, utbildning och arbetsmarknad.

Affärsanalytikern Roger MacKintosh lägger sin röst på Torypartiet och Boris Johnson. "Han visar åtminstone på någon form av ledarskap", säger han. Bild: Robin Aron
Affärsanalytikern Roger MacKintosh lägger sin röst på Torypartiet och Boris Johnson. "Han visar åtminstone på någon form av ledarskap", säger han. Bild: Robin Aron

Resonemanget delas även av de konservativa väljare som vi träffar. Men till skillnad från doktoranderna anser affärsanalytikern Roger Mackintosh att det är en person som kan lösa upp knutarna: premiärminister Boris Johnson och hans Tory-parti.

– Han är inte världens bästa politiker, men han är den som mest troligen kommer att ta oss ur den röra vi nu befinner oss i. Han visar åtminstone på någon form av ledarskap, säger Roger Mackintosh när vi träffar honom när han är på väg från bankjobbet till tandläkaren i ett av de mer välbärgade områdena i den skotska huvudstaden.

Men frågan är om torsdagens nyval kommer att erbjuda lösningen som så många britter efterfrågar?

– Nej, det kommer det inte att göra, säger statsvetarprofessorn Michael Keating och fortsätter.

– Om de konservativa får majoritet, som de senaste opinionsmätningar visar, och får igenom sitt utträdesavtal med EU är det bara början på förhandlingar om de framtida relationerna med EU och vi har ingen aning om hur det kommer att gå.

GP:s Hanna Rydén och Robin Aron på plats i Skottland. Bild: Robin Aron
GP:s Hanna Rydén och Robin Aron på plats i Skottland. Bild: Robin Aron

Fakta: Nyvalet i Storbritannien

Under torsdagen går Storbritannien till nyval. Det är femte gången på fyra år som det blir val. Sedan 2015 har det varit tre parlamentsval, en folkomröstning och ett EU-val.

Enligt de senaste opinionsmätningarna ser det ut som att det konservativa regeringspartiet Tories med Boris Johnson i täten vinner majoritet, men det kan eventuellt bli så att inget parti klarar majoritet. Då kan möjligen Labourledaren Jeremy Corbyn bli regeringsbildare.

Den största anledningen till att det nu hålls nyval stavas brexit. Sommaren 2016 röstade en majoritet britter, 51,9 procent mot 48,1 procent, i en folkomröstning för att Storbritannien ska lämna EU. Sedan dess har turerna varit många och fortfarande har det brittiska parlamentet inte kunnat se till att det blir verklighet.

I Skottland röstade däremot en majoritet – 62 procent – av skottarna nej till att lämna EU. Även i London röstade en tydlig majoritet nej.

Brexit, som har skjutits upp tre gånger och där det nya datumet är 31 januari nästa år, har varit den klart dominerande frågan inför torsdagens nyval.

Valet i Storbritannien sker i enmansvalkretsar och landet är uppdelat i 650 sådana.

Det finns 650 platser i det brittiska underhuset. I varje valkrets finns det bara en parlamentsledamotplats för partierna att konkurrera om och väljarna att rösta om.

LÄS MER: 11 december: Splittrat Storbritannien går till val

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.