- Aldrig förr har vi upptäckt en sådan kraftig ökning av skövlingen i Amazonas, säger Gilberto Câmara, direktör för Brasiliens rymdinstitut, Inpe, som övervakar regnskogen med satellit.
Ministrarna bråkar
De nya, överraskande uppgifterna har skapat ett bråk mellan landets jordbruksdepartement och miljödepartement som ska samarbeta i frågan om att minska skövlingen. Sprickan är så allvarlig att president Luiz Inacio Lula da Silva kallade till krismöte i veckan mellan ministrarna från de båda departementen.
Miljöministern Marina Silva anklagar jordbruksministern för att driva på utvidgandet av jordbruksmark i Amazonas.
- De regioner där skövlingen varit som värst är typiska regioner för boskapsuppfödning och sojaodlingar. Jag tror inte på en tillfällighet, säger hon bitskt.
Jordbruksminister Reinhold Stephanes slår ifrån sig kritiken.
- Det är inte sojan som är ansvarig. Den uppodlade ytan har faktiskt minskat de senaste åren. Kanske är det boskapen. Men det måste vi utreda först, säger han.
På den i all hast tillkallade presskonferensen med de två ministrarna fick president Lula gå mellan och lugna ned känslorna.
- Det är inte läge att börja anklaga varandra. Ministrarna får ge sig ut på plats och se vad som har hänt. Och därefter se vad som behöver göras, säger han.
För sent att ångra sig
För den ömtåliga regnskogen betyder det politiska tjafset inte mycket. Träden är redan fällda. Och kommer aldrig tillbaka. Eftersom jordmånen i Amazonas är så känslig och tunn, på sina håll mäter den endast en meter, går det inte att återplantera träden. De 7 000 kvadratkilometer som skövlats mellan augusti och december i fjol, en yta som Halland och Blekinge, kommer att torka ut.
- Regeringen kommer med dubbla budskap. Miljödepartementet vill stoppa skövlingen, medan jordbruksdepartementet fortsätter att bevilja lån och subventioner för industrijordbruket. De tänker inte ett dugg på att bevara regnskogen, säger Adrian Garda, chef för den fristående miljöorganisationen, Conservação Internacional.
Han menar att det är det höga världsmarknadspriset på nötkött som ligger bakom skövlingen. Amazonas regnskog håller på att förvandlas till betesmark.
Brasilien har världens största kommersiella boskapshjordar och står i dag för två tredjedelar av världshandeln med nötkött. Kunder är de stora matvaruhuskedjorna i Europa, Ryssland och Mellanöstern. Anledningen till framgången är Brasiliens traditionella sätt att föda upp kreatur. Nötdjuren får inget konstlat kraftfoder. De strövar fritt och äter endast gräs. Det är därför den brasilianska oxfilén kallas för naturkött i handeln.
Att boskapen i sin tur äter upp naturen står inte på förpackningen.
Enligt statistik från det brasilianska utvecklingsdepartementet betar 73 400 000 nötkreatur i Amazonas. Det gör att det i dag finns åtta gånger mer nötdjur än människor i världens största regnskog. Den vita oxen har blivit det vanligaste inslaget i djurlivet i den brasilianska djungeln.
- Så länge det inte finns någon mekanism som kontrollerar marknaden kommer skövlingen att fortsätta öka, varnar Garda.
Klimatet gynnar skövlarna
Det ironiska med fjolårets rekordökning är att den skett på grund av klimatförändringarna i regionen. Tidigare, när regnet föll punktligt i Amazonas, upphörde skövlingen i slutet av oktober. Skövlarna kunde inte längre arbeta i regnskogen eftersom deras fyrhjulsdrivna hjullastare ständigt körde fast i gyttjan. Förra året kom inte regnet förrän i slutet av december, vilket gav skövlarna ytterligare två månader att röja mark på.
President Lula är rasande över de nya uppgifterna.
- Det behöver inte huggas ned ett enda träd i Amazonas för att föda upp boskap. Brasilien har gott om mark på andra ställen. Den som ända gör det begår något brottsligt, inte bara mot naturen, utan också mot den brasilianska ekonomin. När världen förstår att det skövlats för att producera soja, kött eller etanol kommer den med all säkerhet att straffa oss.
