Satellit har krachat med komet

Efter lunchtid på fredagen kraschlandade den europeiska satelliten Rosetta på en komet. Forskare hade samlats i Uppsala för att i realtid följa rymddramat.

ANNONS
|

Den europeiska satelliten Rosetta sköts upp i rymden 2004 och nådde för två år sedan sitt mål - kometenChuryumov-Gerasimenko. Sedan dess har Rosetta följt med i dess omloppsbana runt solsystemet. I november 2014 blev satellitens obemannade landare "Philae" det första människoskapade föremålet som landade på en komet. Nu har Rosetta och kometen rundat solen och är på väg ut i de yttre delarna av solsystemet.

– Då räcker inte solpanelerna föratt förse Rosetta med tillräckligt mycket energi. Den skulle ”frysa ihjäl” om den fortsatte. Man väljer att göra något som inte har gjorts innan. Att krascha på kometen för att göra mätningar väldigt nära, säger Gabriella Stenberg Wieser, som är rymdforskare på institutet för rymdfysik i Kiruna.

ANNONS

Innan satelliten kolliderar med kometen räknar man med att den kommer kunna ta bilder på bara 15 meters höjd som blir väldigt högupplösta.

Kan ha lagt grunden för liv på jorden

En stor del av Rosettas uppdrag är redan avklarat. Under de två år som satelliten har följt med kometen har den gjort detaljerade mätningar. Bland annat har den undersökt vilka ämnen kometen består av.

– En komet innehåller mycket organiska ämnen. Det är nog så att störtande kometer kan ha tagit hit de ämnen som gjorde att liv uppstod på jorden. Man trodde att det skulle vara så redan innan, men Rosetta har bekräftat det, sägerGabriella Stenberg Wieser.

Det räcker inte med att en komet landarmed rätt ämnen störtar på en planet för att liv ska uppstå där. Det krävs rätt förutsättningar, med rätt temperatur och eventuellt någon form av vatten i flytande form.

– Förutsättningarna för liv borde finnas på fler planeter i rymden. Inte bara på jorden.

Kometen ser ut som en badanka

Kometen som Rosetta ska krascha in i befinner sig ungefär 700 miljoner kilometer från jorden och är just nu på andra sidan solen. Storleksmässigt är dencirka fyra kilometer tvärs över ytan och utseendemässigt liknar den en badanka.

– Först trodde man att den skulle se ut som en potatis. När man kom närmare såg man att den bestod av två klumpar som sitter ihop. En större och en lite mindre.

ANNONS

I rymden är kometer och asteroider små föremål. När de rör sig nära stora planeter, som till exempel Jupiter, så kan deras bana störas.

– Då finns det en risk att de hamnar i kollisionskurs med jorden, men det lär inte hända inom en överskådlig framtid. Man har ganska bra koll på allt som rör sig nära jorden.

"Både spännande och lite sorgligt"

Gabriella Stenberg Wieser kommer befinna sig på plats i Uppsala under fredagen för enrymdvaka på Ångströmlaboratoriet. Där kommer hon tillsammans med andra följa Rosettas sista uppdrag. Trots att det rör sig om en kraschlandningfinns den en del som kan gå fel.

– En sista manöver ska göras under natten för att sätta satelliten i kollisionskurs. Men den kan missa hela kometen om någonting går snett.

Kommer stämningen bli lika tät som under den första månlandningen?

– Det är inte lika stort såklart. Men det är ändå en väntan på något som sker vid en väldigt specifik tid. Det är ett definitiv slut på det här uppdraget i rymden och känns både spännande och lite sorgligt, sägerGabriella Stenberg Wieser

ANNONS