Användningen av USA-dollar och ädla metaller i affärer är redan belagda med sanktioner. Och i den nya rundan åtgärder straffar USA också Irans banksektor och landets viktigaste inkomstkälla: gas- och oljeexporten.
"Det finansiella trycket på Iran saknar motstycke och borde göra klart för den iranska regimen att den kommer att möta ökad ekonomisk isolering och ekonomisk stagnation tills den förändrar sitt destabiliserande beteende i grunden", skriver finansminister Steven Mnuchin i en kommentar.
"Kommer att bryta"
Iran hävdar å sin sida att det främst är USA som kommer att bli isolerat till följd av sin politik. Iran kommer att fortsätta att sälja olja, säger president Hassan Rohani i ett tv-sänt tal:
- Vi kommer att bryta Amerikas illegala, orättfärdiga sanktioner eftersom de strider mot internationell lag.
Straffåtgärderna är ett resultat av den amerikanske presidentens kontroversiella beslut i maj att överge kärnenergiavtalet med Iran. Överrenskommelsen förhandlades fram under den förre presidenten Barack Obama 2015 och innebar att insyn i Irans atomenergiprogram byttes mot lättade FN-sanktioner.
USA pekar på brister i avtalet, men de krav som ställs på Iran handlar inte i första hand om atomenergiprogrammet, enligt Erika Holmquist, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.
- Formellt sett handlar USA:s sanktioner om att de vill få till ett nytt kärnavtal. Men studerar man vad de faktiskt gör och säger så handlar det om fler saker än så. Irans regionala roll ser ut att ha en framträdande betydelse i det paket som de inför, säger hon.
- Alla krav som USA:s utrikesminister vill att Iran ska gå med på handlar om vad Iran gör i regionen, i Syrien, Jemen och Libanon.
Kyliga relationer
Sanktionerna har direkt påverkan på företag som gör affärer med Iran och EU har höjt sin röst i protest mot att återinföra straffåtgärderna.
Från europeiskt håll ses kärnenergiavtalet som viktigt för nationella intressen och tanken är att stanna kvar i överenskommelsen och skydda de ekonomiska aktörer som gör affärer med Iran. Men trots planer på ett alternativt betalningssystem har man ännu inte lyckats få på plats en mekanism som säkrar icke-amerikansk handel med Iran.
Trumps Iranpolitik har förvärrat relationen mellan USA och EU, som är kyligare än på länge. Det beror inte minst på att kärnenergiavtalet är en så pass viktig symbolfråga, enligt forskaren Björn Fägersten.
- Det är något som Europa har investerat mycket i och såg som en diplomatisk framgång. Om man drar sig ur så ger det inte direkt mersmak för andra aktörer att gå med på liknande överrenskommelser, säger Fägersten som är verksam vid Utrikespolitiska institutet.
Mer oberoende?
Han tror att konflikten kommer att pressa EU till att försöka göra sig än mer oberoende.
- USA kan agera på det här sättet eftersom de har den makten. Och även om EU pratar om att man på olika sätt ska kompensera europeiska företag har stora delar av Europas näringsliv accepterat USA:s linje, eftersom priset helt enkelt är för högt, säger Fägersten och fortsätter:
- Diskussionen finns redan vad gäller säkerhetspolitik, men är nu även aktuell på det ekonomiska planet. Det handlar om vilken valuta man ska handla med och vilka som ska tillhandahålla banköverföringar och så vidare.
Fakta: Flera rundor sanktioner
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" — det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland. I och med avtalet ges insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som tidigare FN-sanktioner lättas upp.
Den 8 maj i år beslutade USA:s president Donald Trump att dra sig ur avtalet. De tre undertecknande EU-länderna samt resten av EU vill emellertid hålla fast vid JCPOA. Det kommer också Ryssland och Kina att göra.
Den 6 augusti i år återinfördes en rad amerikanska sanktioner mot Iran. Bland annat får Iran inte använda amerikanska dollar. Sanktionerna slog också mot landets silver- och guldsektor samt dess handel med metaller, kol och industriella it-system.
Den 5 november trädde den senaste rundan straffåtgärder i kraft, mot landets transportsektor, banksystem och den för Iran så viktiga oljeindustrin.
Enligt ett skriftligt uttalande från finansdepartementet handlar det om drygt 200 individer och fartyg i energi- och rederisektorn som beläggs med de hårdare ekonomiska sanktionerna. På banksidan straffas 50 iranska långivare och underleverantörer, inom flygsektorn berörs landets främsta flygbolag Iran Air och fler än 65 av bolagets flygplan.
Vad gäller sanktionerna riktade mot Irans olja är temporärt är åtta länder undantagna från förbudet att importera olja från Iran: Kina, Indien, Italien, Grekland, Japan, Sydkorea, Taiwan och Turkiet.