Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Storbritanniens premiärminister Theresa May möter medierna vid EU-toppmötet.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sågad May vill ha mer av EU

EU-ledarnas försäkringar om brexit räcker inte för den brittiska premiärministern Theresa May. Hon kräver mer för att kunna få utträdesavtalet godkänt på hemmaplan, där kritiken är tung.

- Vi har ett jobb att göra, säger May på en presskonferens i Bryssel.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hon uppger att hon varit i kontakt med parlamentsledamöter i London som vill ha mer försäkringar från EU om att britterna verkligen kan klippa banden med EU. Annars kommer inte utträdesavtalet att kunna godkännas av det brittiska underhuset.

- Vi gör förberedelser för en avtalslös brexit. Vi har intensifierat det. Men min åsikt är klar: Det är bättre att lämna med ett avtal, betonar May.

Sågas i pressen

De försäkringar May hittills har fått av EU-ledarna sågas i brittisk press.

"EU vänder dövörat till May när hennes brexitlöften rasar ihop", skriver Daily Telegraph över hela sin förstasida.

"Premiärministern återvänder tomhänt", skriver The Independent.

"EU förödmjukar May genom att vägra att röra sig om en uppgörelse", konstaterar The Times.

May beskriver ändå EU-ledarnas försäkringar som ett framsteg, även om det fortfarande inte räcker för att övertyga hennes landsmän kring utträdelseavtalets så kallade nödlösning för Irland och Nordirland.

Brexitanhängarna är rädda för att nödlösningen – kallad backstop på brexitengelska – ska tvinga kvar Storbritannien i en tullunion med EU.

Nödlösningen är till för att förhindra att gränskontroller återuppstår på den irländska ön om EU och Storbritannien under de kommande två åren misslyckas med att enas om sin framtida relation.

Legal status?

Tanken är i så fall att Storbritannien ska vara kvar i en tullunion med EU så länge ingen annan lösning har hittats, så att en hård gräns inte behöver uppstå.

May begärde ett uttalande från EU-ledarna om att de inte har någon önskan att nödlösningen träder i kraft. Hon ville bland annat också ha ett "juridiskt klarläggande" om att EU:s ambition är att man snabbt ska nå en uppgörelse om den framtida relationen.

May fick nöja sig med enbart uttalandet, som hon ändå gärna framhäver.

- Som slutsatser har de här löftena en legal status och därför välkomnar jag dem, säger May.

Hon hävdar också att hon talat med flera av EU-ledarna som är villiga att arbeta vidare med ytterligare försäkringar.

En sådan formulering fanns med i ett tidigare utkast till uttalande från EU-ledarna, men ströks under torsdagskvällen.

"Gjorde vad vi kunde"

Statsminister Stefan Löfven (S) är efter toppmötets slut mer tveksam till vad EU egentligen kan göra.

- Det var säkert så att hon ville ha ytterligare juridiska försäkringar, men det kan vi inte ge. Vi kan uttala väldigt tydligt att den här reservlösningen för Irland inte ska gälla för all framtid. Vi har ingen ambition att ha en sådan lösning, men den måste finnas där för Irland så att vi vet att det inte blir en hård gräns, säger han.

- Det är en svår situation, men vi menar att EU gjorde vad vi kunde i går.

Theresa May har lovat att lägga fram avtalet för omröstning i parlamentet senast den 21 januari. Enligt uppgifter i brittisk press är den 14 januari det datum som den brittiska regeringen siktar på.

Enligt planen ska Storbritannien sedan lämna EU den 29 mars.