Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides. Arkivfoto.
EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides. Arkivfoto. Bild: Yves Herman/AP/TT

Så många vill EU ska ha vaccinerats i mars

I mars ska 80 procent av vårdpersonalen och åldringarna i EU ha vaccinerats mot covid-19, manar EU-kommissionen i nya skarpa mål.
Mer hjälp utlovas också till länder utanför unionen.

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides vet visserligen mycket väl om att det är medlemsländerna själva som avgör vem och hur det ska vaccineras.

Ändå trycker hon på för att betona vikten av att alla gör sitt och gärna i samma takt.

– 27 är starkare än en, säger Kyriakides på en presskonferens i Bryssel om tisdagens nya målsättning.

Förhoppningen är att minst 80 procent av alla över 80 år samt lika stor andel av vårdpersonalen ska ha vaccinerats redan i mars – om bara drygt 1,5 månad. Och senast i sommar ska 70 procent av den vuxna befolkningen i EU ha fått sina sprutor.

– De här målen är möjliga att nå. Vi kommer på alla sätt vi kan att hjälpa medlemsstaterna att nå dem, säger Kyriakides.

Stöd till Afrika

Ett annat löfte från kommissionären är ett system för att få EU-länderna att dela med sig av sina vaccin. Det kommer sedan FN:s världshälsoorganisation WHO varnat för ett "katastrofalt moraliskt misslyckande" när världens rika länder vaccinerar sig själva i första hand och låter resten vänta.

– Vi har ett ansvar: att använda vår styrkeposition för att hjälpa andra. Genom vaccindelningsmekanismen kommer vi att hjälpa prioriterade grupper på västra Balkan och i närområdet, liksom hälsopersonal i låginkomstländer, främst i Afrika, sade Kyriakides i ett framträdande i EU-parlamentet tidigare under tisdagen.

EU är redan den hittills största bidragsgivaren till FN:s globala vaccinprogram Covax med motsvarande 8,5 miljarder kronor.

För långsamt?

Runt om i EU går debatten het om huruvida EU borde ha upphandlat mer vaccin till de egna medborgarna och snabbare pressat på för att godkänna de vaccin som tagits fram.

Majoriteten i EU-parlamentet och bland medlemsländernas regeringar ger ändå tummen upp.

– Tack vare EU-kommissionen och medlemsländernas gemensamma arbete har vi haft en starkare förhandlingsposition än om alla enskilda länder skulle ha gjort det själv. Det betyder mer vaccin till ett bättre pris och med bättre villkor, anser den nederländska kristdemokraten Esther de Lange i EU-parlamentet.

Mer öppenhet?

Jämförelser med andra länder och områden är samtidigt svåra att göra då detaljerna i kontrakten med de stora vaccinproducenterna till stor del är affärshemligheter som inte offentliggjorts.

Utläckta uppgifter talar exempelvis om att Israel – som kommit långt i sin vaccinering – ska ha betalat mycket mer per dos till tysk-amerikanska Biontech-Pfizer än vad EU gjort, och dessutom lovat serva företaget med allehanda personuppgifter på de vaccinerade.

I EU-parlamentet efterlyser man mer information från läkemedelsindustrin och kommissionen.

– Mer öppenhet är det enda som kan få bukt med den utbredda åsikten – oavsett om den är rätt eller fel – att vinsten är viktigare än människorna i den här industrin, säger Esther de Lange.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionen har förhandlat och skrivit avtal med en rad vaccinproducenter för att garantera leveranser till EU:s medlemsländer. Totalt har kommissionen säkrat mer än 2,3 miljarder doser från sex olika företag, samt gjort preliminära uppgörelser med ytterligare två.

Hittills har EU:s läkemedelsmyndighet EMA godkänt två covid-19-vaccin. Från Biontech-Pfizer, som godkändes den 21 december 2020, har EU bokat upp totalt 600 miljoner doser. Från Moderna, som godkändes den 6 januari, kommer ytterligare 160 miljoner.

Den 29 januari väntas beslut om att godkänna vaccinet från Astra-Zeneca, varifrån EU beställt 400 miljoner doser.

Vaccinen fördelas i omgångar och i förhållande till folkmängden till de medlemsländer som anmält sitt intresse att vara med.