Så kan attacken påverka valutgången

ANNONS
|

För snart ett år sedan röstade det brittiska folket med en knapp majoritet för att Storbritannien som första land ska lämna den Europeiska unionen, EU. För många kom det som en fullständig chock. Genom EU gick en kall kåre.

Den konservative premiärministern David Cameron – som var för EU-medlemskap – hade inför valet 2015 lovat att folket skulle få sista ordet. Det var hans karriärs mest ödesdigra misstag.

Cameron avgick och efter turbulens valdes inrikesministern Theresa May till ny premiärminister. May, som liksom Cameron varit EU-positiv, tvärvände. Nu, elva dagar efter valet på torsdag börjar hårda förhandlingar med EU om villkoren för skilsmässan och den framtida relationen.

ANNONS

– De nästa fem åren blir de mest utmanande som Storbritannien har stått inför under min livstid, säger Theresa May i sitt partis valmanifest.

– Brexit kommer att definiera oss: vår plats i världen, vår ekonomiska säkerhet och vårt framtida välstånd, säger hon. Så nu mer än någonsin behöver Storbritannien en stark och stabil regering för att få det bästa avtalet för vårt land och dess människor.

När hon överraskande utlyste nyvalet i april var det för att stärka sin parlamentariska ställning ytterligare och utöka sin majoritet inför de tuffa förhandlingarna med EU. Då såg det mycket bra ut, hennes parti ledde stort i opinionen. Bedömningen: det skulle bli en förkrossande seger.

Men nu tyder mycket på en mycket jämnare och ovissare utgång. Den kontroversielle ledaren för Labour Jeremy Corbyn har gått framåt i valrörelsen och i debatterna Theresa May däremot gjorde ett otaktiskt och klumpigt utspel med vad som kallas en demensskatt.

Den gick ut på att äldre britter som behöver hjälp och vård i hemmet kan komma att tvingas betala med skuldsedlar i det egna huset, en skuld som kan gå över på arvingarna.

Det blev givetvis ett ramaskri och May tvingades göra ytterligare en helomvändning och ta avstånd från delar av förslaget.

ANNONS

Det skotska nationalistpartiets krav på att vara kvar i EU och få en ny folkomröstning om självständighet, är en annan huvudvärk för Theresa May. Ännu en är de ökande motsättningarna på Nordirland mellan republikaner, som vill tillhöra Irland, och lojalister som vill vara kvar i den nu uppenbarligen hotande unionen.

Men plötsligt är allt detta sekundära frågor inför den urskillningslösa terror som för tredje gången i år hemsöker Storbritannien.

Theresa May sade vid en presskonferens utanför 10 Downing Street i går.

– Vi kan aldrig tillåta att våld hindrar vår demokratiska process.

Hon deklarerade att nu får det vara nog. Storbritannien har varit för tillåtande mot våldsbejakande extremism och det kan inte fortsätta.

Extremismen är en "perversion av islam" som måste besegras, både med polisiära metoder, enligt premiärministern som vill begränsa utrymmet och handlingsfriheten för extremister, på nätet och i den verkliga världen.

– Vi måste se över vår antiterrorstrategi i grunden. Om lagar behöver skärpas, så gör vi det. Vi har blivit bättre på att avslöja terroristernas planer, men nu är det dags att visa att vi menar allvar på riktigt.

I dag fortsätter valrörelsen. På torsdag går britterna till val – i skuggan av terrorn.

ANNONS