Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Så fortsätter protesterna efter Mahsa Aminis död

Det har gått över en vecka sedan Mahsa Amini dog i iranskt häkte efter att ha gripits av den så kallade moralpolisen. Bakgrunden var att hon burit sin hijab på fel sätt. Nu fortsätter demonstrationerna i Iran men också på flera andra platser i världen.

Tisdagen den 13 september greps 22-åriga Mahsa Amini och sattes i häkte i Teheran där hon var för att besöka sin familj. Enligt den så kallade moralpolisen som finns i landet hade hon burit sin huvudbonad, en hijab, på fel sätt och visade för mycket hår.

Det är sedan revolutionen 1979 tvång på att bära hijab i Iran. Landet som anses vara en av världens hårdaste diktaturer har de islamska sharialagarna som grund för sin lagstiftning. År 2021 avrättade landet näst flest människor av alla länder, minst 314 stycken, enligt Amnesty International.

Mahsa Amini avled plötsligt i häktet och dödförklarades under fredagen. Enligt polis ska den unga kvinnan ha hamnat i koma och dött på grund av en hjärtattack.

Myndigheter har också släppt videomaterial som ska visa Mahsa Amini när hon reser sig upp från en stol och faller ihop.

Demonstrationerna fortsätter

Men allt fler börjar att ifrågasätta förklaringen. Vittnen som såg Mahsa Amini gripas menar att polisen agerade våldsamt och misshandlade henne redan på gatan. Även hennes familj har uttalat sig om att hon inte led av några hälsoproblem som kunnat ligga till grund för koma och hjärtattack.

Efter att 22-åringen begravts i sin hemstad i nordvästra Iran under lördagen utbröt spontana protester mot moralpolisen och president Ebrahim Raisi. När människor började gå mot guvernörens kontor använde polis tårgas.

Efter det har demonstrationerna fortsatt runt om i hela landet och tusentals människor har deltagit trots polisens användande av tårgas, vattenkanoner, gummikulor och andra sätt att mota bort demonstranter. Flera uppges ha dött, enligt AFP handlar det i nuläget om åtta personer. Flera hundra ska också ha skadats och gripits.

Protester utanför Irans konsulat i Istanbul, Turkiet. Bild: Francisco Seco
Protester utanför Irans konsulat i Istanbul, Turkiet. Bild: Francisco Seco

Protesterna syns även i sociala medier och filmer har spridits världen över på kvinnor som bränner sina slöjor och klipper av sitt hår. Även traditionell media i landet har skrivit om händelserna.

Presidenten på besök i New York

I Turkiet har människor demonstrerat utanför det iranska konsulatet och på bilder syns när de håller upp bilder på Mahsa Amini.

Under onsdagen var Irans president Ebrahim Raisi på plats i New York för att tala inför FN. Ebrahim Raisi är belagd med kraftfulla sanktioner av USA men resor till FN-högkvarteret undantas. I sitt tal kritiserade han västvärlden och anklagade andra världsledare för dubbelmoral när det kommer till kvinnors rättigheter.

– Så länge vi har den här dubbelmoralen, där enbart en sida får uppmärksamhet och inte alla lika, kommer vi inte att ha sann rättvisa, sa Ebrahim Raisi, enligt TT.

President Ebrahim Raisi i FN. Bild: Mary Altaffer
President Ebrahim Raisi i FN. Bild: Mary Altaffer

Talet följdes av demonstrationer även i New York där exiliranier och andra samlades på gatorna runt FN-byggnaden.

Sveriges utrikesminister Ann Linde är även hon på plats i New York och har uttalat sig om demonstrationerna som ska vara de största i Iran sedan år 2009.

– De mänskliga rättigheterna, yttrande- och demonstrationsfriheten är otroligt kraftigt begränsade i Iran och det tar vi alltid upp i våra samtal med dem på alla nivåer, har hon sagt till TT.

Ska ha varit en del av ”dödskommissionen”

Under sitt besök i USA har Ebrahim Raisi, som varit president i Iran sedan 2021, också intervjuats i programmet ”60 minutes”. Då var hans krav att den kvinnliga journalisten vid namn Lesley Stahl skulle bära slöja och att hon inte fick sätta sig ner före honom.

Programmet har mött kritik för att man tillmötesgick kraven.

Ebrahim Raisi som tidigare varit chef över Irans rättssystem tillträdde på presidentposten i augusti förra året har pekats ut som en av personerna i den så kallade ”dödskommissionen”. Det var år 1988 som upp emot 30 000 politiska motståndare som bland annat vägrade erkänna prästerskapets envälde i landet avrättades. Bland annat har Amnesty International gått ut och krävt att han utreds för brotten.

De hårda lagarna mot kvinnor

Efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 infördes mycket strikta levnadsregler när landet fick en islamistisk regering.

Många av dem riktar sig direkt till kvinnor, som inte tillåts visa håret och tvingas bära löst sittande kläder på resten av kroppen. De får inte heller resa utomlands utan tillstånd från sin make.

Kvinnor har till och med dömts till fängelse och piskrapp för att ha dansat, och förbjuds också från att ta del av till exempel sportevenemang.

Källa: TT

LÄS OCKSÅ: Manzar och Fariba var fångar i iranskt fängelse

LÄS OCKSÅ: Historiskt fall om krigsbrott i Iran avslutat

LÄS OCKSÅ: Elon Musk vill ha undantag mot Irans censur

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.