Säkerhet i fokus vid talmansträff i USA

Bara timmar innan Sveriges talman Urban Ahlin mötte sin amerikanske kollega Paul Ryan fattade USA:s kongress ett principiellt viktigt beslut om Nato. Kongressledamöterna står upp för vad de anser är viktigt – oavsett president Donald Trumps inställning, säger Ahlin.

ANNONS
|

Beslutet som nästan enhälligt röstades igenom i representanthuset var en resolution som understryker att dess ledamöter står bakom artikel 5 i Natostadgan – den som slår fast att en attack mot ett av medlemsländerna betraktas som en attack mot alla. Det är mer än vad president Donald Trump gjorde vid Natotoppmötet i Bryssel i maj, där han väckte oro genom att inte klart uttala sitt stöd för Natos säkerhetsgarantier.

- Trump var inte tydlig med det på Natomötet och därför tog ledamöterna i kongressen själva ett initiativ, säger Urban Ahlin (S) till TT på telefon från Washington DC.

ANNONS

- Det råder ingen tvekan om att kongressen är väldigt oberoende, den går inte i presidentens ledband.

Nämnde TTIP

Diskussionerna med Wisconsinrepublikanen Paul Ryan omfattade även innovation, säkerhetspolitik – i synnerhet situationerna i Ryssland, Ukraina och Krim – samt handel.

- Han var väldigt mån om handelsförhandlingarna mellan USA och Europa, han nämnde faktiskt TTIP specifikt vilket jag tycker var glädjande, säger Ahlin som leder en delegation med sex andra nordisk-baltiska talmän.

TTIP är det frihandelsavtal mellan USA och Europa som höll på att förhandlas fram under president Barack Obama. Det kritiserades hårt av Trump under valrörelsen och ligger nu på is.

Urban Ahlin säger att delegationen, som varit i USA sedan i tisdags, möttes av respekt och välvilja.

- Att vi reser tillsammans så här och kan föra fram ett gemensamt budskap gör ett starkt intryck i det polariserade Washington DC.

ANNONS

"Inte lätt"

Talmännen träffar inte Donald Trump men de har fått en insikt i ett parlamentariskt arbete som är starkt präglat av hans presidentskap. Ryan berättade om de pågående förhandlingarna om en ny sjukförsäkringsreform (som Republikanerna vill ska riva upp och ersätta "Obamacare"), hur kongressen tar fram en egen budget efter att Trump lämnat sitt budgetförslag och om kommande infrastruktursatsningar.

- Republikanerna har majoritet i kongressen men det betyder inte att det är lätt för Trump att få igenom sina reformer. Paul Ryan säger inget om Trumps politik, men det är tydligt att han och kollegorna arbetar för vad de själva tycker är viktigt.

Under mötet underströks också vikten av att USA skickar kongressdelegationer till Norden. En sådan, med ledamöter från båda partierna, kommer till Sverige i nästa vecka.

TT

Fakta: Talmännen som besöker USA

Sveriges talman Urban Ahlin leder en delegation med talmän från de nordiska och baltiska länderna som just nu besöker Washington DC i USA. De möter senatorer, representanthusledamöter och tjänstemän i Vita huset samt deltar i rundabordssamtal.

I delegationen ingår följande talmän: svenske Urban Ahlin, norske Olemic Thommessen, estländske Eiki Nestor, lettländske Ināra Mūrniece, litauiske Viktoras Pranckietis, finländska Maria Lohela och isländska Unnur Brá Konráðsdóttir.

Källa: Riksdagen

Bakgrund: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution

ANNONS