Ett luftvärnssystem testas i Ryssland. Arkivbild.
Ett luftvärnssystem testas i Ryssland. Arkivbild.

Ryssland trotsar Israel om syriskt luftvärn

Ryssland förser den syriska regimens armé med ett luftvärnssystem. Beskedet kommer en vecka efter nedskjutningen av ett ryskt flygplan över Syrien, som Ryssland skyller på Israel.

ANNONS
|

- Ett modernt S-300-luftvärnsystem kommer att fraktas till de syriska väpnade styrkorna inom två veckor, sade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu i ett tv-sänt tal på måndagen.

Han tillade att systemet avsevärt kommer att förstärka den syriska arméns stridskapacitet.

Varning för instabilitet

Israel motsätter sig Rysslands agerande och vill inte se S-300-systemet i Syrien. Landets premiärminister Benjamin Netanyahu pratade under måndagen med Rysslands president Vladimir Putin och varnade för att läget i regionen blir mer instabilt när avancerade vapensystem hamnar i "oansvariga händer".

ANNONS

Enligt Netanyahus talesperson betonade premiärministerns även att Israel kommer fortsätta att försvara sin gräns och sina intressen.

I New York sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att Washington oroas över Rysslands agerande och att han tänker träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov i veckan för att diskutera luftvärnsystemet.

15 personer dog

Det ryska militärplanet med 15 man ombord sköts ner av syriskt luftvärn utanför Syriens kust. Efter en rysk utredning lades dock hela skulden på Israel.

Samtidigt som det ryska planet gick in för landning på en bas i Hmeimim i Latakia i nordvästra Syrien slog israeliska stridsflygplan till mot mål i närheten, enligt Kreml. När den syriska armén skulle skydda sig mot det israeliska angreppet sköts det ryska planet ned av misstag, enligt den ryska versionen.

Den israeliska militären hävdar dock att dess stridsflygplan var tillbaka i eget luftrum när det ryska planet träffades.

Enligt Israel är landets attacker i Syrien inte riktade mot president Bashar al-Assads regim, utan mot vapenleveranser från Iran till Hizbollah.

TT-Reuters

Fakta: Syrienkriget

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statens förtryck under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer i Daraa för demokrati. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

Oroligheterna och tillslagen mot oliktänkande ökade. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut regeringsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet upptrappades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter.

ANNONS