Ryssar och ukrainare samlas i estländska gränsstaden Narva

På den lilla tågstationen i den estländska gränsstaden Narva samlas såväl ryssar som ukrainare på väg från krigets Ryssland.
– Kanske blir jag som den östtyska vakten som hoppade över Berlinmuren som höll på att byggas och blir borta i 30 år, säger ryssen Sergej, som har lämnat sin hemstad S:t Petersburg på obestämd tid.

ANNONS
|

Först skulle han ta sig till Riga, men efter att ha fått information om att ryska gränsvakter eftersökte ukrainare vid den lettiska gränsen tänkte Alexei om.

– Men det fanns inga biljetter på flera dagar, så jag kom inte i väg förrän igår.

Alexei är ukrainare som bor och arbetar i Moskva. Sedan kriget bröt ut har han försökt hålla kontakten med sin fru och sin dotter som är kvar i Ukraina. Under fredagen fick han besked om att dottern lyckats lämna den bombade staden Charkiv oskadd för Ternopol i västra Ukraina. Han är däremot orolig för sin fru som är kvar i Mariupol. Det var fyra dagar sedan paret senast var i kontakt, och hamnstaden i sydöstra Ukraina har bombats kraftigt sedan dess.

ANNONS

– I går meddelade de att de ska öppna en humanitär korridor från Mariupol, så jag hoppas verkligen att hon tar sig ut, säger han.

Efter intervjun framkom det att arbetet med den humanitära korridoren från Mariupol avbrutits.

Försöker få kontakt med sin familj

Resan från Moskva till Narva i östra Estland har varit relativ enkel för Alexei. Först tog han bussen till S:t Petersburg och därifrån vidare till staden Ivangorod, precis öster om gränsen mot EU som delas av floden Narva. Det var först i Ivangorod som ryska gränsvakter sökte igenom hans telefon, innan han fick vandra över ”Vänskapens bro” som skiljer ryska Ivangorod från estniska Narva.

En man och en kvinna vid floden som markerar gränsen mellan EU och Ryssland i Narva.
En man och en kvinna vid floden som markerar gränsen mellan EU och Ryssland i Narva. Bild: Nils Petter Nilsson

– Nu ska jag ta mig vidare till Polen och försöka få kontakt med min familj. Därefter kommer jag med all sannolikhet ta mig vidare till Ukraina, men vi får se, säger Alexei innan han skyndar i väg. Bussen mot Tallinn lämnar snart, och han måste hinna in till stan och ta ut kontanter först.

Den lilla tågstationen i Narva är fylld med folk med tunga resväskor. Tågen från Moskva rullar inte längre, men det beror framförallt på coronaviruset – även om kriget naturligtvis inte hjälper. Nu trängs estländare, ryssar, ukrainare – (och även utbytesstudenter från Frankrike, Tyskland och Nederländerna) – på tåg och bussar till Tallinn och vidare ut på kontinenten.

ANNONS

Valde att lämna hemstaden S:t Petersburg

En av resenärerna är den 36-årige ryssen Sergej. Tillsammans med sin belarusiska flickvän har han i krigets spår valt att lämna hemstaden S:t Petersburg på obestämd tid.

– Det är tufft. Vi brukar dra riktigt mörka skämt för varandra, typ ”vilket av våra länder har värst diktator”, du vet.

Sergei från Ryssland bestämde sig hastigt för att lämna landet av rädsla för att Putin skulle införa undantagstillstånd.
Sergei från Ryssland bestämde sig hastigt för att lämna landet av rädsla för att Putin skulle införa undantagstillstånd. Bild: Nils Petter Nilsson

Sergej hade bokat två flygbiljetter till Turkiet med en senare avresa, men efter en ”snabb panikattack” i torsdags beslutade paret sig för att åka raka vägen mot den estniska gränsen.

– De flesta jag känner är antingen på väg att lämna Ryssland, eller har redan gjort det. Vi är rädda för att Putin ska införa undantagstillstånd. Då hade vi inte kunnat lämna landet. Många hade kunnat bli inkallade till armén. Vi var tvungna att dra nu.

”Ingen trodde att det skulle bli krig”

Sergej, som egentligen heter något annat i verkligheten, beskriver läget i Ryssland som surrealistiskt.

– Det var ingen som trodde att det skulle bli krig, alla trodde att Putin bara försökte manipulera väst. I alla fall ingen som jag känner, säger han och fortsätter.

– Men en sak måste man förstå med totalitära stater: man undviker att diskutera sådana saker som politik med folk som är... vad ska jag säga... ideologiskt övertygade. Det är många som stödjer Putin, det är bara det att jag inte känner några.

ANNONS

En sak är han dock säker på. Kriget kommer inte sluta väl för vare sig Ryssland eller president Vladimir Putin.

– Han har gett sig själv sin egen dom. När, och hur, domen kommer verkställas är en annan fråga. Kanske blir det inbördeskrig, kanske blir Ryssland en stat helt avskuren från omvärlden. Det är svårt att säga.

Nu ska Sergej och hans flickvän ta sig till Tallinn, vad som händer därefter är oklart. Kanske Turkiet, kanske Portugal där de kan ansöka om ett så kallat digital nomad-visum. När han återvänder till Ryssland för att se sin mor och sin hund vet han inte.

Skulpturen av ”Mauerspringer” vid Bernauer Strasse, som föreställer den östtyska soldaten Hans Conrad Schumann som hoppade över taggtråden vid Berlinmuren den 15 augusti 1961.
Skulpturen av ”Mauerspringer” vid Bernauer Strasse, som föreställer den östtyska soldaten Hans Conrad Schumann som hoppade över taggtråden vid Berlinmuren den 15 augusti 1961. Bild: Fabrizio Bensch

– Jag föredrar att inte tänka på det, men jag vet faktiskt inte. Kanske blir jag som den östtyska vakten som hoppade över Berlinmuren som höll på att byggas och blir borta i 30 år. Eller så är allt detta över om en månad. Jag vet verkligen inte.

Sergej tackar för intervjun och går mot bussen som är redo för avfärd.

Utanför tågstationen har ukrainaren Alexei återvänt. Han trycker GP:s fotograf Nils Petter Nilssons hand och ropar:

– Slava Ukraini!

Joel Arvidsson och Nils Petter Nilsson i Narva på gränsen mellan EU och Ryssland. I bakgrunden den ryska borgen Ivangorod.
Joel Arvidsson och Nils Petter Nilsson i Narva på gränsen mellan EU och Ryssland. I bakgrunden den ryska borgen Ivangorod. Bild: Nils Petter Nilsson
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS