I en värld där fattiga länder hamnat långt efter i kampen mot pandemin har "vaccindiplomati" blivit ett begrepp. Kina har till exempel varit snabbt med donationer och exporterbjudanden till länder som inte haft en chans i konkurrensen om inköp av västerländska vaccin.
Även det ryska vaccinet Sputnik har blivit alltmer efterfrågat, inte minst i Sydamerika.
Och efter kvalitetsstämpeln från den medicinska tidskriften The Lancet - som i veckan publicerade en studie där vaccinet uppvisar hög effektivitet och god säkerhet – har flera länder i EU släppt sin skepsis.
Motviljan har grundat sig i den tidigare avsaknaden av mer omfattande studier. Möjligen också i en oro över att Moskva vill använda vaccinet till att öka sitt inflytande genom goodwill.
Några europeiska länder var dock tidiga med att vända sig österut.
I Belarus hade Aleksandr Lukasjenko förvisso inte något annat val. Diktatorn är isolerad av västvärlden efter regimens våldsamma svar på höstens protester, och har endast Moskva att ty sig till.
Rysslands president Vladimir Putin passade på att sälja in Sputnik redan i september, då den pressade Lukasjenko var på besök i Sotji för att be om hjälp med att slå ner protesterna.
– Ryssland vill agera som en regional stormakt, och i det ingår nu också att det ryska vaccinet ska spridas till länder som anses stå nära Ryssland, säger Jakob Hedenskog, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Ungern och Serbien
Belarus blev det första landet utanför Ryssland att testa Sputnik i sin befolkning och godkände det därefter i december.
Hittills har det dock gått trögt att få igång vaccineringen. I mitten av januari uppgav regimen att man börjat arbetet med att vaccinera en första grupp om knappt 20 000 vårdanställda.
Enligt planen ska landet starta egen tillverkning av Sputnik senast i mars och räknar då med att kunna utöka programmet.
Serbien, som strävar efter EU-medlemskap men där Ryssland noga vaktar sitt historiska inflytande, var också tidigt ute med att godkänna och börja använda Sputnik.
Mer anmärkningsvärt är kanske att Ungern godkände och lade en beställning av vaccinet redan i januari – som första och hittills enda land inom EU. Detta trots att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ännu inte utvärderat Sputnik.
"Knyter band med Putin"
Budapest passade dessutom på att kritisera Bryssels vaccinstrategi för att vara alltför långsam när man meddelade sitt avsteg från unionens gemensamma linje.
– Det är ett sätt att markera mot EU och samtidigt knyta närmare band mellan Orbán och Putin, att framställa Ungern som en opposition inom EU, säger Jakob Hedenskog.
Premiärminister Victor Orbán har sedan han tillträdde 2010 värnat relationen med Ryssland och president Vladimir Putin, samtidigt som samarbetet med resten av EU haltat på flera plan. Ungerns energiförsörjning är till stor del beroende av import av rysk gas. Statliga ryska Rosatom bygger även en kärnkraftsanläggning i landet.
Marknadsföringen av det ryska vaccinet har fått en skjuts efter studien i The Lancet.
I veckan har både Tyskland, Spanien och Frankrike öppnat för att använda vaccinet om det godkänns av EMA.
Även EU-kommissionens ordförande tycks glänta på dörren.
– Om de ryska tillverkarna, de kinesiska tillverkarna, öppnar upp, visar transparens, visar all sin data ... så kan de få ... ett villkorat marknadsgodkännande, precis som de andra (vaccinföretagen), sade Ursula von der Leyen vid ett möte med EU-parlamentariker i veckan, uppger personer som närvarade vid mötet för AFP.
Globalt initiativ haltar
Ett land i Europa som fortsatt säger blankt nej är Ukraina. Att köpa vaccin från det Moskva som 2014 annekterade Krimhalvön och som stöder de väpnade separatisterna i östra Ukraina ses som otänkbart.
Ryssland har dock passat på att leverera vaccinet till de rebellkontrollerade områdena.
Ukraina har satt sin tillit till Covax, det globala initiativ som ska hjälpa fattiga länder att få tag på vaccin. Men programmet dras med förseningar på grund av underfinansiering.
Det har fått Kiev att vända sig till Kina. Regeringen uppger att man säkrat närmare två miljoner doser av det statliga kinesiska företaget Sinopharms vaccin.
Det räcker dock inte särskilt långt i ett land med 42 miljoner invånare.
Mattias Mächs/TT