Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Rysk attack mot Ukraina inte otänkbar – så kan Sverige påverkas

Rapporter om 100 000 ryska soldater vid den rysk-ukrainska gränsen, ökad militär aktivitet på Gotland, politiska krismöten och kravbrev till Nato. Det politiska säkerhetsläget i Europa har varit spänt den senaste tiden, men hur stort är hotet och bör man som svensk vara orolig? GP har pratat med två experter på området.

I slutet av 2021 uppgavs rysk militär ha stationerats i tusental på den ryska sidan av gränsen mot Ukraina. Snart skickades en lista med krav till Nato om att inte bevilja fler länder inträde i militäralliansen och begränsa placeringen av missiler i Rysslands närområde. Krav som Nato omöjligen kunde gå med på.

– Ryssland kritiserar ”Natoexpansionen” och då kan det låta som att någon i Natos högkvarter har bestämt att nu ska vi expandera och lägga territorium under oss men så är inte fallet. Det är små länder i Rysslands närområde som har velat gå med i Nato, för att man har varit rädda för just Ryssland, säger Pär Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den hårda tonen från Ryssland menar Pär Gustafsson är ett sätt för Ryssland att säkra den politiska ledningens överlevnad och skapa en intern sammanhållning i landet genom att enas mot en yttre fiende, i detta fall, Nato och västvärlden. Att den ryska kravlistan inte skulle godtas av väst var väntat även från ryskt håll menar experter inom området, så vad ville Ryssland då uppnå?

Pär Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Bild: Totalförsvarets forskningsinstitut
Pär Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Bild: Totalförsvarets forskningsinstitut

Gustafsson menar att det finns två olika scenarier. Antingen kan Ryssland peka på västvärldens avvisande som en ursäkt för att ta till militära medel, eller så är det ett försök till en mer diplomatisk förhandlingsstrategi där man gått in med hårda bud från början, för att sedan få till ett slags avtal som ändå gynnar Ryssland.

– Den som skulle komma med en lösning nu borde få Nobels fredspris. Vi kan inte veta exakt vilka intentioner Putin har men Ryssland har sedan tidigare skaffat sig ett våldskapital genom att gå in i krig, till exempel vid annektering av Krimhalvön 2014, säger han om vad som kan hända framöver.

LÄS MER: Ökad spänning efter veckans krismöten

Kan omringa Ukraina från tre håll

Att läget är allvarligt håller Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, med om. Den ryska aggressionen mot Ukraina är inte ny utan har pågått i åtta år sedan annekteringen av Krimhalvön 2014. De senaste åren har också Ryssland ökat den militära integrationen med Belarus vilket gör att man har möjlighet att omringa Ukraina militärt från tre håll.

– Norrifrån, i Belarus är det bara några mil till Kiev. Sedan har man grupperat cirka 100 000 man längs den ukrainska gränsen på ryskt territorium för att kunna anfalla Ukraina österifrån, och också söder om Ukraina, vid Krimhalvön och Svarta havet. Generellt är de flesta bedömare överens om att situationen är mycket allvarlig, säger han.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Bild: Totalförsvarets forskningsinstitut
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Bild: Totalförsvarets forskningsinstitut

Sverige kan inte gå under radarn

Ett eventuellt ryskt väpnat angrepp mot Ukraina är inte otroligt, menar Jacob Hedenskog. Men han tror inte att det finns en överhängande risk för storkrig i Europa.

– Jag tror att alla parter vill undvika ett storkrig men någon form av väpnat angrepp är inte otroligt att tänka sig och det i sig kan leda till olika konsekvenser som i dag är svåra att överblicka. Ryssland uppträder utmanande även mot länder som Sverige och Finland. Så sent som i veckan befann sig ryska fartyg i närheten av Gotland och skulle det bli ett större krig i Europa så skulle inte Östersjön bli en fredlig plats, oavsett om Sverige och Finland är med i Nato eller inte, säger han.

Även Pär Gustafsson instämmer i att Sverige skulle ha svårt gå under radarn i ett sådant läge. Sverige har också i veckan ökat sin militära närvaro i Östersjön och på Gotland.

Vad kan det ge för signaler till Ryssland att vi nu har mer militärer i området?

– Framför allt ger det signaler om att vi är ett suveränt land som vill försvara sig. Skulle man se det från det ryska perspektivet så räknas Sverige som ett Natovänligt land. Vi kan alltså inte göra oss osynliga på något sätt genom att inte reagera så att gå under radarn är inte ett alternativ, säger Pär Gustafsson.

LÄS MER: Försvarets insatschef Michael Claesson om skärpta beredskapen

LÄS MER: USA: Ryssland kan använda sig av falsk flagg för att rättfärdiga krig

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.