Opinionsmätningarna tyder på att Joe Biden kan besegra Donald Trump. Samtidigt som presidentvalet hålls genomförs kongressvalet. Och här har demokraterna nu möjlighet att säkra majoriteten i båda husen – senaten och representanthuset.
Demokraterna har redan övervikten i representanthuset och ser ut att kunna lägga till ytterligare platser. I senaten hotas republikanernas nuvarande majoritet och demokraterna kan, enligt de senaste opinionsmätningarna, vinna platser.
American Enterprise Institute, AEI, samlade häromdagen experter till sitt webbinarium och statsveteranen Norman Ornstein påpekade att möjligheten att demokraterna tar hem senaten vuxit under de senaste månaderna. Republikanska senatorer som suttit säkra riskerar att förlora.
– På så sätt får Trump svårt att få igenom sina förslag om han vinner. Biden har möjlighet att få en hel del gjort om han segrar.
Kan vinna majoritet i Senaten
Representanthuset har 435 ledamöter. Varje delstat har representanter i förhållande till folkmängden. De väljs på två år. Senaten har 100 platser vilket betyder två för varje delstat oberoende av storleken. Senatorernas mandatperiod är sex år och de väljs enligt ett rullande schema med en tredjedel vid varje val.
Styrkeförhållandet i senaten inför valdagen den 3 november är 53 republikaner mot 45 demokrater och två oberoende (som brukar rösta med demokraterna). I representanthuset finns 435 platser. Demokraterna har 232, republikanerna 197 (de fem övriga är vakanta).
Paneldeltagarna i webbinariet var försiktiga i sina analyser och sade att demokraterna kanske frestas att fira för tidigt. Men de flesta mätningarna visar att demokraterna kommer att behålla sin säkra majoritet i representanthuset och att chansen finns för partiet att vinna majoriteten i senaten.
Senatorer ligger illa till
Men mycket hänger på slutspurten i några delstater där det står och väger.
Störst intresse riktas mot South Carolina ,North Carolina, Iowa , Arizona och Maine. Där ligger de republikanska senatorerna som söker omval illa till.
Den största skrällen skulle bli om republikanen Lindsey Graham förlorade mot den svarte demokraten Jaime Harrison i South Carolina. Graham har varit senator sedan 2003 och kampanjar för en fjärde period. Dessförinnan satt han i representanthuset i åtta år.
Graham är den främste republikanske uppbackaren av Donald Trump. Han har försvarat honom i riksrätten och har intensivt pläderat för Amy Coney Barrett som ny domare i HD.
Men Jamie Harrison – som arbetat inom det demokratiska partiet – har seglat upp som ett allvarligt hot mot Lindsey Graham och det är långt ifrån säkert att Donald Trumps stöd hjälper.
Trump inte välkommen överallt
Presidenter brukar framträda tillsammans med kandidater från det egna partiet med den draghjälp som presidentskapet kan ge. Men presidenter kan också bli ovälkomna sänken om de själva kämpar för sina återval. Trump välkomnas inte heller av alla republikanska kandidater.
Men det är en avvägning för republikanska politiker att tacka nej till Trump samtidigt som de inte öppet vill ta avstånd från honom.
Om Trump vinner sitt återval har han hotat att ge sig på de som inte stöttat honom eller visat sitt missnöje, som till exempel Mitt Romney som är tidigare presidentkandidat och numera republikansk senator. Romney var den ende republikanen som röstade för riksrätt mot Trump, men han är dock inte uppe för omval i år.
Panelen på webbinariet hos AEI framhöll att senatsvalet kan bli en rysare. Den nya kongressen tillträder inte förrän i januari när även den nyvalde presidenten installeras. Den gamla senaten kan under den korta tiden göra mycket för att sätta käppar i hjulet för den nya om majoriteten förändras.