Boris Johnson i det brittiska underhuset under lördagen.
Boris Johnson i det brittiska underhuset under lördagen. Bild: Jessica Taylor/AP/TT

Regeringen: Brexit blir av den 31 oktober

Storbritannien kommer att lämna EU den 31 oktober – trots att regeringen tvingats be unionen om ett uppskjutet utträde. Det säger tunga regeringsföreträdare dagen efter premiärminister Boris Johnsons bakslag i parlamentet.

ANNONS

– Ja, det är vår fastslagna linje, svarar Michael Gove på en fråga från Sky News om huruvida han kan garantera att brexit sker den 31 oktober.

I egenskap av minister i regeringen och kansler för hertigdömet Lancaster har Gove ansvar för att planera för en eventuell brexit utan avtal.

Han konstaterar att Johnson är fast besluten om att utträdet ska ske den 31 oktober oavsett hur situationen ser ut.

– Vi har medlen och förmågan för att verkställa det, säger Gove.

Tanken var att parlamentet under lördagens extrainsatta sammanträde skulle fälla ett avgörande beslut om det nya brexitavtal Johnson förhandlat fram med EU. Men i stället godkändes ett tilläggsförslag som lagts fram av parlamentarikern Oliver Letwin och som skjuter upp beslutet till dess att all annan detaljlagstiftning som krävs för att genomföra brexit har röstats igenom.

ANNONS

Tre brev

Eftersom Johnsons avtal därmed fortfarande inte är godkänt aktiverades en annan lag som hans motståndare fick igenom förra månaden i syfte att hindra ett avtalslöst utträde. Den tvingade premiärministern att på lördagskvällen skicka ett brev till Bryssel med en begäran om att senarelägga brexit – vilket han lovat att inte göra.

Johnson valde att skicka begäran som en opersonlig not utan underskrift, följd av en fotostatkopia från lagtexten som tvingade honom att skicka den. Och bara minuter senare kom ett tredje brev, denna gång med premiärministerns underskrift. Där meddelar Johnson till EU:s rådsordförande Donald Tusk att senareläggningen är ett misstag och att han inte vill se en sådan.

En förlängning "skulle skada såväl Storbritanniens som EU:s intressen och vårt förhållande", skriver han där.

"Barnsligt"

Hans regering planerar nu att redan i början av nästa vecka lägga fram brexitlagstiftning för en ny omröstning i parlamentet.

Och liksom Michael Gove lovar även utrikesminister Dominic Raab ett utträde den 31 oktober. Raab bedömer, efter lördagens heta debatt i parlamentet, att regeringen tycks ha samlat tillräckligt med stöd för att få igenom avtalet.

– Vi verkar ha siffrorna i underhuset på vår sida. Så varför har inte parlamentet redan röstat igenom detta? Det är i alla fall vad vi kommer att göra nästa vecka, säger Raab till BBC.

ANNONS

Före detta ministern Amber Rudd – en av de 21 ledamöter som tidigare uteslöts ur Konservativa partiet när de motsatte sig Johnsons hot om en avtalslös brexit – säger att gruppen ska stödja Johnsons brexitavtal i parlamentet.

Det säger även Letwin, som också är en av de 21.

– Det kommer inte att bli några fler Oliver Letwin-tillägg i nästa vecka därför att det inte kommer att behövas. Jag stödjer avtalet, säger han.

EU-möte

Det första brevet, där Johnson bad om en förlängning, tvingades fram av en lag signerad Labour-ledamoten Hilary Benn. Frågan om Johnson följer lagen är redan uppe i ett mål i en skotsk domstol.

"Boris Johnson lovade den skotska domstolen att han skulle följa lagen och inte motarbeta den. Det ser ut som att han har brutit båda löftena", kommenterar Joanna Cherry från skotska SNP på Twitter.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk bekräftade sent på lördagskvällen på Twitter att han mottagit en förfrågan från Johnson om att senarelägga utträdet. Han har inte kommenterat det andra brevet.

EU-ambassadörerna från de övriga 27 EU-länderna träffades under söndagsförmiddagen för att diskutera de senaste turerna, bekräftar Sveriges EU-representation, som dock inte vill gå in på vad som sades under mötet.

ANNONS

De ändringar som gjorts i det nya avtalet jämfört med det som Theresa Mays regering och EU tillsammans förhandlade fram handlar främst om Nordirland och frågan om gränsen till Irland. Så här ser delar av avtalet ut:

Direkt efter utträdet tar en övergångsperiod vid som sträcker sig till åtminstone den 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas i max två år. Syftet med den är att övergången från nuvarande regler ska bli så smidig som möjligt.

Nordirland kommer att ingå i Storbritanniens tullområde vilket innebär att de har samma tullsatser som resten av landet.

Brittisk tull kommer tas ut för varor som kommer utifrån till Nordirland om varan stannar i landet. För varor som ska över landgränsen till Irland gäller i stället EU-tullar. Samtliga tulldeklarationer ska lämnas i hamnarna och inte vid någon av gränsövergångarna på land.

Nordirland är kvar i brittiskt område även vad gäller moms, enligt avtalet, och brittiska myndigheter ansvarar för att hämta in denna.

Samma momsregler som gäller för varor inom EU ska dock gälla i Nordirland, men landsdelen kan anpassa sina momssatser till irländsk nivå för att konkurrensen på marknaden inte ska snedvridas.

Efter fyra år med avtalet kommer Nordirlands regionala parlament Stormont få ta ställning till om man vill fortsätta på samma sätt. Röstar parlamentet ja blir det en fortsättning med samma system ytterligare fyra år, eller åtta år om majoriteten för ett ja är tillräckligt stor. Blir det nej till en fortsättning slutar systemet att gälla, efter en "avkylningsperiod" på två år.

I och med utträdet ska Storbritannien betala drygt 30 miljarder pund (375 miljarder kronor) till EU som ersättning för tidigare åtaganden.

När övergångsperioden är slut kommer EU-medborgares rättigheter i Storbritannien, och vice versa att påverkas på så sätt att den fria rörligheten inte längre gäller i och med Storbritanniens utträde.

ANNONS