Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen presenterar säkerhetsrapporten i Helsingfors.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen presenterar säkerhetsrapporten i Helsingfors. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva/AP

Rapporten öppnar för finländsk Natoansökan

Helheten i den finländska regeringens säkerhetsrapport pekar på att landet kommer att söka medlemskap i Nato, enligt två säkerhets- och försvarsanalytiker som TT talat med.

– Om man tar allt i rapporten bokstavligen ses den som ett beslutsunderlag för den finländska riksdagen, för regeringen och presidenten. Men om man läser mellan raderna är det helt uppenbart att vad man tycker att Finland behöver för att öka sin säkerhet, är riktningen att Finland söker Nato-medlemskap, säger den finländske försvarsexperten Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors och understryker:

– Det är svårt att dra en annan slutsats när man läser rapporten än att Finland kommer att söka medlemskap.

En annan faktor i rapporten som pekar mot en Natoansökan för Finland är det faktum att alternativ inte beskrivs, påpekar han:

– Det finns ingen beskrivning av vad ett samarbete med till exempel USA eller Sverige skulle innebära. Det är inte samma val, på sätt och vis.

Ministrarnas ord

När rapporten presenterades var regeringen mycket diplomatisk i att kommentera den svenska beslutsprocessen och dess tidsplan när det gäller att fatta beslut om en eventuell Natoansökan.

– Men jag tycker mig kunna läsa in en känsla av lättnad hos politikerna att Sverige börjat sin process och lagt i en extra växel, säger Charly Salonius-Pasternak som är positivt överraskad över hur tydligt rapporten beskriver processen.

Även Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, tolkar skrivningarna i rapporten som en öppning mot en Natoansökan.

– Rapporten är neutral men om man läser mellan raderna, och särskilt om man hör vad de tre ministrarna sade i Helsingfors när de presenterade rapporten, så lutar den mot Natomedlemskap.

"Rasande takt"

Att Finland går före Sverige i processen är uppenbart, enligt experterna. Finland tog ett mycket snabbt beslut om att aktualisera Natofrågan efter krigsutbrottet.

– Några timmar efter att Putin angrep Ukraina gick Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin ut i en gemensam presskonferens och sade att nu måste vi allvarligt överväga Natomedlemskap.

– Inom en vecka satt president Niinistö i Vita huset och talade med president Joe Biden.

Kort därpå var de fyra största partierna i den finländska riksdagen redo att diskutera frågan.

– Det går i en rasande takt. Det här är sådant som vanligtvis kanske skulle ta två år, säger Tomas Ries.

Ingen återvändo

Enligt honom finns det ingen återvändo för Finland efter att ha tagit det första steget.

– Då gäller det att köra så hårt och fort som möjligt, och det är vad Finland gör nu – medan Sverige vaknade upp den 24 februari helt chockerat och sedan fick regeringen Andersson försöka börja ta ställning och hänga med. Och nu verkar det som om Sverige kommit på fötterna och det skulle inte förvåna mig om Sverige kommer att hålla samma takt som Finland.

– Naturligtvis hoppas och vill Finland göra det här gemensamt med Sverige, men nu när Finland har satt i gång processen kommer man att fortsätta helt oberoende av vad Sverige gör eller inte gör.

Tomas Ries tror inte att en finländsk Natoansökan på kort sikt innebär en risk för ett rysk militärt svar.

– Däremot kan vi räkna med att Ryssland kommer med en massa indirekta angrepp på Finland, som till exempel cyberattacker och påverkanskampanjer i sociala medier.

– Sedan hur Ryssland reagerar på två, tre år, det är en annan sak.