Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Rättigheter under attack i Turkiet

Pressfriheten, yttrandefriheten och rättsäkerheten i Turkiet har blivit allt sämre sedan kuppförsöket sommaren 2016. Just nu sitter bland annat en svensk medborgare fängslad i väntan på rättegång.

Den 5 juli i år greps en grupp människorättsaktivister sydost om Istanbul, anklagade för medhjälp till verksamhet inom terrororganisationer. Bland de gripna fanns Amnesty Internationals chef i Turkiet, Idil Eser och den svenske IT-konsulten Ali Gharavi.

Ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kilic, är fängslad sedan tidigare. Han greps 6 juni, misstänkt för att stå nära Fethullah Gülen, den USA-baserade predikant som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket i juli 2016. 

– Läget i Turkiet är oerhört allvarligt, det har det varit länge. Redan långt innan kuppförsöket i somras fanns en stor oro över bland annat pressfriheten, rättsäkerheten och mötesfriheten i landet och efter kuppförsöket när undantagslagar infördes har en massiv nedmontering av mänskliga rättigheter skett på alla plan, säger Ami Hedenborg, talesperson på Amnesty. 

LÄS MER: Ovissheten är som tortyr

Väntar på rättegång

De människorättsaktivister som greps i somras väntar nu på rättegång, där de första förhören ska ske den 25 oktober.

– Det sitter tiotusentals människor fängslade på godtyckliga grunder i Turkiet just nu och över hundratusen har avskedats eller stängts av från sina arbeten. Utvecklingen måste få ett slut, det kan inte fortsätta såhär, säger Ami Hedenborg.

LÄS MER: Turkiet vill gripa fler påstådda kuppmakare

Turkiet har förhandlat om ett EU-medlemskap i tolv års tid. Men samtalen har strandat framför allt på grund av EU:s kritik mot massgripanden av lärare, journalister och statligt anställda inom bland annat rättsväsendet efter den misslyckade statskuppen. President Erdogan har inga planer på att överge förhandlingarna, men sade i oktober att ett medlemskap i EU inte längre ligger högt på agendan för landet.

"Bör inte anslutas till EU"

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har tydligt uttryckt att Turkiet inte bör anslutas till EU och att förhandlingarna om ett eventuellt framtida medlemskap bör avslutas. Också Utrikesminister Margot Wallström har uttryckt oro för "utvecklingen i Turkiet, inte minst vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer", efter gripandet av svenska Ali Gharavi.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.