Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lågt valdeltagande i Moskva kan ses som ett uttryck för folkligt missnöje. För makthavare är det en tankeställare. Bild: Dmitri Lovetsky

Putintrogna behåller makten trots förlust

Det Putintrogna partiet Enade Ryssland gick starkt bakåt i lokalvalen i Moskva. Frågan är nu om de omfattande protesterna var förgäves eller om de kan leda till förändringar inför nästa parlamentsval.

Rysslands styrande parti behåller makten i huvudstaden, men gick kräftgång och förlorade på söndagen nära en tredjedel av platserna i den 45 medlemmar starka lokala församlingen. Med de flesta av oppositionens kandidater diskvalificerade gick kommunister, oberoende och andra framåt, enligt BBC.

Det är en betydande motgång för det Putinvänliga partiet och beskrivs i nyhetsrapporteringen som pinsam. Men inte av Kremls talesman Dmitrij Peskov.

— På det stora hela var valkampanjen för Enade Ryssland framgångsrik. På några ställen vann man större än på andra. Men för landet i stort visade partiet sitt politiska ledarskap, säger Peskov enligt TT.

Han tillägger att man inte ser resultatet i Moskva som en följd av protesterna.

Regimkritiker gripna

De folkliga demonstrationerna har varit de största på många år i Moskva och fått stort genomslag utomlands. Mötesförbud har ignorerats och våldsamma sammanstötningar förekommit. Framträdande regimkritiker som Aleksej Navalnyj har gripits och fängslats inför tv-kamerorna.

I ett kaos som urartade den 27 juli rapporterade västliga medier att över tusen personer fördes bort i polisbussar, flera med synbara skador. Det ledde till internationella fördömande, bland annat från EU.

Aleksej Navalnyj var en initiativtagare till protesterna som vid något tillfälle har lockat över 50 000 personer, enligt uppskattningar som har förmedlats av nyhetsbyråer.

Bakgrunden till demonstrationerna är kravet på att oberoende kandidater skulle få ställa upp på valsedlarna. I somras nekade den ryska valmyndigheten ett 50-tal oppositionella politiker, som formellt inte tillhör något parti, att kandidera. Motiveringen var bland annat administrativa misstag i ansökningarna och förfalskade namnunderskrifter, något som kandidaterna tillbakavisade.

Rysslands president Vladimir Putin röstade under söndagens val. Bild: Alexei Nikolsky

Men protesterna ska även ses i ett vidare sammanhang mot utvecklingen i ett allt mer auktoritärt styrt ryskt samhälle. Rättssäkerheten ifrågasätts på allvar både inom och utom landet. De statligt lojala medierna dominerar och kritiseras för att vara en megafon åt regimen, medan kritiska medier får svårare att verka. Ekonomiskt gröps reformutrymmet ut av fallande oljepriser och internationella sanktioner. Det påverkar priser och pensioner.

Det är ett skäl till att lokalvalet har fått så stor uppmärksamhet och betydelse och lockat framför allt unga Moskvabor att kräva förändringar.

Test inför framtida val

Enligt Aleksej Navalnyj och andra regimkritiker var lokalvalet ett test inför parlamentsvalet 2021. Men oppositionen är splittrad och Förenade Ryssland sitter trots allt ohotad vid makten. Protesterna har dock varit en påminnelse för Vladimir Putin om att det finns breda samhällsproblem som undergräver hans maktposition och måste lösas med andra medel än gripanden och underkuvande av kritik.

Ett uttryck för missnöjet är också ett lågt valdeltagande. I de lokala och och regionala som genomfördes på andra platser än Moskva dominerade dock kandidater uppbackade av Kreml. De såg ut att vinna, enligt BBC, i alla de 16 regioner som valde guvernörer.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.