Den 53-årige Misjustin, som fram tills nu varit chef för Rysslands federala skattemyndighet, godkändes med 383 ja-röster i omröstningen under torsdagen. Ingen röstade emot honom, men 41 ledamöter från kommunistpartiet lade ner sina röster.
Godkännandet var väntat sedan Misjustin backats upp av landets styrande parti Enade Ryssland, som har en stor majoritet i kammaren.
Lovar förbättringar
I ett tal i parlamentet inför omröstningen lovade Misjustin förändringar som ska förbättra ryssarnas liv.
– Som presidenten understrukit flera gånger: människor bör redan nu uppleva förändringar till det bättre, men än så länge sker detta långt ifrån överallt, sade han.
Han konstaterade även att regeringen har mycket att uträtta och lovade vara öppen för "konstruktiv kritik" och inte tappa kontakten med medborgarna.
– Det är väldigt viktigt för oss att lyssna in vad som sker, säger han.
Hoppas på investeringar
Vidare betonade Misjustin vikten av att återställa förtroendet från näringslivet.
– För att fortsätta utvecklas och säkerställa framtida BNP-tillväxt måste vi främst stimulera till mer investeringar, säger han och tillägger:
– För att återställa tillit som kanhända har förlorats mellan myndigheter och näringsliv.
Kort efter omröstningen meddelade presidentkansliet att Putin nu även formellt godkänt Misjustin, vilket innebär att han kan tillträda sin nya post och utse sin regering.
Letar ny roll?
Det var på onsdagen som president Vladimir Putin överraskande nominerade Misjustin som ny premiärminister i samband med att han presenterade planer på förändringar i landets toppstyre. Kort därpå meddelade den sittande premiärministern Dmitrij Medvedev att han överlagt med presidenten och beslutat att hela regeringen ska avgå, för att Putin ska få utrymme att införa sina reformer.
Det handlar bland annat om konstitutionella förändringar som reducerar presidentämbetets makt och ökar inflytandet för parlamentet, som föreslås få makten att välja både premiärminister och regering.
Bedömare har tolkat planerna som att Putin förbereder sig för att lämna presidentskapet – enligt nuvarande lagstiftning har han inte rätt att kandidera på nytt inför valet 2024 – och hitta en ny styrande roll.
En möjlighet som lyfts fram är att Putin fortsätter som ordförande för det så kallade säkerhetsrådet, ett av två mäktiga och rådgivande råd inom presidentkansliet, och utövar makt från den positionen.
1952: Vladimir Putin föddes den 7 oktober i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg).
1975: Tar examen från juristlinjen vid Leningrads statliga universitet. Rekryteras till den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB.
1985–1990: Jobbar för KGB i Östtyskland.
1990–1996: Jobbar under S:t Petersburgs borgmästare Anatolij Sobtjak.
1996: Börjar arbeta vid presidentadministrationen.
1998: Blir chef för säkerhetstjänsten FSB, som efterträdde KGB.
1999: President Boris Jeltsin vill se Putin som sin efterträdare. I augusti utses Putin till premiärminister.
31 december 1999: Jeltsin avgår oväntat och Putin tar över presidentens befogenheter i väntan på val.
26 mars 2000: Putin vinner sitt första presidentval.
2000-2008: Rysslands president.
Mars 2008: Grundlagen hindrar honom från att ställa upp i presidentvalet. Han blir i stället premiärminister medan den vice premiärministern Dmitrij Medvedev, en av hans nära förtrogna, blir president.
2012–: Rysslands president, enligt nuvarande mandatperiod fram till 2024, med Medvedev som premiärminister.
Källa: Nationalencyklopedin, Reuters
Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten med regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger den allra mesta makten hos presidenten.
Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Denne utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.
Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Duman har 450 valda ledamöter medan federationsrådets 170 senatorer består av två från varje administrativ landsdel.
I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut då staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.
Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.
Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och för dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.
Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin