Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bilder från rysk tv visar kazakstanska soldater vid en vägspärr i Kazakstan, efter den senaste tidens oroligheter i landet. Arkivfoto.
Bilder från rysk tv visar kazakstanska soldater vid en vägspärr i Kazakstan, efter den senaste tidens oroligheter i landet. Arkivfoto. Bild: RU-RTR/AP/TT

Putin stärks efter oron i Kazakstan

En liten och kort militärinsats i Kazakstan skapar nöjda miner i Kreml.
Signalen från den ryska ledningen är tydlig: Vi är herre i vårt eget hus.

Mitt under pågående internationell spänning kring Ukraina har Kazakstan hjälpt Ryssland att få ut en hel rad tunga budskap både externt och internt.

Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus på rysk säkerhetspolitik, konstaterar visserligen att mycket är oklart i vad som egentligen hände i det centralasiatiska grannlandet och varför under den senaste veckans oroligheter.

På kort sikt har ändå Rysslands president Vladimir Putin stärkt sin position.

– Vad det här handlar om från Rysslands horisont är regimsäkerhet: "Vi har nu visat att vi tolererar inga så kallade färgrevolutioner i vår del av världen", säger Persson till TT.

Stöd till andra

Budskapet är delvis riktat till den redan så hårt kuvade oppositionen på hemmaplan, som ska avskräckas från att demonstrera mot makthavarna, så som skedde på Självständighetstorget i Kiev under 2014.

– Det är ett rött skynke för Putin. Det ska inte vara något "majdan" på Röda torget, säger Persson.

Men budskapet går också till andra auktoritära ledare i området som nu vet att de kan få hjälp av Ryssland och den tidigare oanvända militäralliansen ODKB (CSTO på engelska) för att sitta kvar.

– Övriga ledare har börjat betrakta CSTO som en organisation som kan komma till stöd för sittande styre – och det har nu materialiserats också.

Knyts närmare?

Det snabba ryska stödet till Kazakstans ledning knyter också landet och dess relativt nye president Kasym-Zjomart Tokajev närmare till Moskva.

– Tokajev står nu i tacksamhetsskuld till Ryssland och därmed har den kazakiska ledningen rättat in sig i ledet, säger Persson.

De allt närmare kontakter med EU som Kazakstan närt under de senaste åren hamnar därmed i ett helt annat läge.

– Man kan räkna med att Ryssland har vissa krav som "betalning" och då är det inte tal om att Kazakstan ska närma sig EU för mycket. De ska tillhöra den ryska intressesfären. Det är Ryssland som garanterar säkerheten ytterst, säger Persson.

"Herre i eget hus"

Både Kazakstan och Ryssland har meddelat att de ryska "fredsbevarande" styrkorna redan ska börja återvända hem. Därmed tycks Ryssland också undvika en längre insats i Kazakstan, vilket hade kunnat få konsekvenser för den ryska militära uppbyggnaden kring gränsen mot Ukraina.

Nu kan i stället Kazakstan-insatsen ge Ryssland råg i ryggen.

– På kort sikt har det här – en ganska liten insats som gick fort – stärkt Ryssland, snarare än något annat. Det var ju en så liten numerär så det påverkar inte ansamlingen kring Ukrainas gräns. Signalen här är: "Vi är herre i vårt eget hus. Vi kan ta hand om det här", säger Gudrun Persson.

Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev har anklagat 'terrorister' för att ligga bakom förra veckans oroligheter i landet. Arkivfoto.
Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev har anklagat "terrorister" för att ligga bakom förra veckans oroligheter i landet. Arkivfoto. Bild: Presidentämbetets presstjänst i Kazakstan/AP/TT

Fakta: Ryssland och Kazakstan

Det som nu är Kazakstan införlivades formellt i Tsarryssland i mitten av 1800-talet. Efter den ryska revolutionen skapades en kazakisk autonom sovjetrepublik som i sin tur förvandlades till sovjetrepubliken Kazakstan år 1936.

När Sovjetunionen splittrades kring julen 1991 blev Kazakstan självständigt, men med den tidigare regionale sovjetledaren Nursultan Nazarbajev som fortsatt president. Nazarbajev (född 1940) höll sig sedan kvar vid makten fram till 2019 då han efterträddes av Kazym-Zjomart Tokajev (född 1953). Nazarbajev, som blev kazakisk premiärminister redan 1984 och ledare för det regionala kommunistpartiet 1989, har dock fortsatt en stark roll i kulisserna, även om hans framtid nu är något osäker på grund av sviktande hälsa och den senaste veckans utveckling i landet.

Kazakstan har fortsatt nära kontakter med Ryssland, inte minst beroende på att en stor del av befolkningen fortsatt är etniskt rysk. Andelen har dock minskat från runt 50 procent 1991 till drygt 19 procent i dag, främst i städerna och landets norra delar.