Ryska försvarsdepartementet bekräftar "omgrupperingar" och tillbakadraganden från viktiga städer i östra Ukraina.
Samtidigt väljer president Putin att inviga ett pariserhjul i Moskva.
– Den politiska utvecklingen i Ryssland är intressant att följa. Under mer än ett halvårs tid har det ryska budskapet varit att allt gått enligt plan; att Ryssland är oövervinnligt och att man kommer att uppnå sina mål, säger Kragh som är Rysslandsexpert på Utrikespolitiska institutet (UI).
Detta mantra naggas.
– Nu har man genomlevt stora förluster under mycket kort tid. Det har ännu inte kommit någon tydlig politisk reaktion (från Ryssland och Kreml). Men någon sorts förändring kan vi räkna med, säger Kragh.
Impopulära beslut
Ryska trupper i ockupationsfronten behöver stöd. Detta ställer Putin inför ett svårt problem:
– Ända sedan 24 februari har man stått inför valet om man ska mobilisera värnpliktiga och reservister. Det har man valt att inte göra då det bedöms som impopulärt. Den ryska kontrollen över ockuperade områden har försvagats och riskerar att fortsätta att försvagas. Då blir sådana beslut akuta.
Kragh understryker att en allmän mobilisering är ett politiskt beslut, inte ett ekonomiskt. Men att kalla reservister och tvinga unga ryssar till krig kan bli kostsamt.
– I Ukraina, som infört mobilisering, vill hundratusentals personer ställa upp frivilligt. Så är det inte i Ryssland, konstaterar Kragh.
Kan tappa ansiktet
Putins problem är det löfte som han gett det ryska folket. Ryssland ska åter bli en stormakt, men utan att det kostar för mycket. Kreml lyckades med Krimannekteringen 2014, och med interventionen i Syrien 2015. Putins förhoppning var att det skulle gå likadant i Ukraina.
– Om Putin väljer att höja insatserna så kommer kostnaderna för det ryska folket att öka. Det är hans stora centrala problem, hur han ska ta sig ur den här situation utan att det uppfattas internt som att han tappar ansiktet, säger Kragh, som skrivit den hyllade boken "Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin".
TT: Hur reagerar oppositionella krafter, om sådana finns och inte är helt sönderslagna i Ryssland?
– Det är för tidigt att säga. Men man kan säga så här: historiskt har det skett politiska förändringar i kölvattnet efter ryska militära förluster, svarar Kragh.
Styrbyte efter krigsförlust
Han nämner Krimkriget 1856, förlusten mot Japan 1904–1905 och det första världskriget. Sovjetunionens kollaps anses delvis ha berott på misslyckandet i Afghanistan där ryska styrkor tvingades bort 1989.
– Utvecklingen i Ukraina kan mycket väl få inrikespolitiska konsekvenser. Exakt på vilket sätt, eller när, är svårt att spekulera i.
Däremot är de ukrainska framgångar viktiga för Kiev ur flera perspektiv:
– - Det blir ordentligt mycket enklare att motivera stöd från väst när Ukraina kan visa rejäla framgångar. Det visar att stödet inte är förgäves, säger Rysslandskännaren Martin Kragh.
