Efter förra söndagens ifrågasatta presidentval fortsätter protesterna i Minsk och på andra orter i Belarus med krav att president Aleksandr Lukasjenko ska avgå. Allt fler tycks ansluta sig. Det gäller även, enligt uppgift i media, från kärnan av Lukasjenkos maktapparat.
Samtidigt ökat pressen från utlandet med fördömanden av valfusk och misshandel och fängslande av demonstranter.
På tisdagen talade Tysklands förbundskansler Angela Merkel med den ryske presidenten i telefon. Hon underströk att de belarusiska myndigheterna måste sluta att använda våld mot fredliga demonstranter.
Enligt Kremls presstjänst diskuterade parterna noggrant situationen i landet:
”Ryssland påpekade att utländska försök att blanda sig i landets inrikespolitiska affärer är oacceptabla och kan ytterligare eskalera spänningarna,”
Hopp uttrycktes om att läget skulle förbättras så snart som möjligt, hette det i uttalandet.
Det är första gången som Vladimir Putin kommenterar det dramatiska läget i grannlandet, som är nära knutet till Ryssland av strategiska och ekonomiska skäl. Det har framkommit, via Aleksandr Lukasjenko och uttalanden av den ryska militärledningen i Moskva, att Putin är beredd att om nödvändigt ingripa militärt om ordningen och säkerheten i Belarus är hotad.
Inom EU finns en bred, om än inte samstämmig, uppfattning om att införa ekonomiska sanktioner mot de personer som ansvarar för valresultatet och våldet vid protesterna. På onsdagen håller EU:s stats- och regeringschefer ett extra videomöte om krisen där frågan om sanktioner kommer upp.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) var på tisdagen i kontakt med den belarusiske utrikesministern. Hon är beredd att medla mellan parterna. Hon fick inget direkt svar, men frågan skulle föras vidare till president Lukasjenko, fick hon veta.
Regeringen har beslutat att frysa bistånd till Belarus. Det gäller projekt där statliga aktörer har en aktiv roll.
– Vi ser nu en regim som inte drar sig för att använda alla statliga verktyg gentemot den egna befolkningen, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP) enligt TT.
Ett projekt som berörs är ett samarbete med Belarus centralbank. Ett annat har syftet att utveckla ett bättre näringslivsklimat i landet. Men nu stoppas utbetalningen av biståndspengar med omedelbar verkan. Även andra utbyten kan stoppas enligt Peter Eriksson.
Han medger att det finns nackdelar med att frysa biståndet:
– Det kan det, men vi ser nu en regim som inte drar sig för att använda alla statliga verktyg gentemot den egna befolkningen och då tycker vi det är rimligt att frysa samarbete med myndigheter. Vi vill till varje pris undvika att svenskt bistånd eller svenska aktörer som har samarbete med statliga aktörer där blir inblandade, säger Eriksson.
Det totala svenska biståndet till Belarus har uppgått till 120 miljoner kronor. Huvuddelen går till stöd till civilsamhället och de organisationer som, enligt Peter Eriksson, nu på gatorna driver det här förändringsarbetet.
Samtidigt vill Sverige stödja de demokratiska krafterna i landet. Det kan handla om att omfördela pengar som frusits för de andra projekten och ytterligare resurser, enligt biståndsministern.
Han tror inte det frysta biståndet väger särskilt tungt i regimens ögon.
– Men det kan kanske sända en viktig signal till regimen om att Sverige ser över alla verktyg för att visa att vi står på en sida som handlar om demokratisering i landet och att vi absolut inte kan acceptera det som pågår nu.
