Resultatet visar att 97,2 procent av dem som röstat vill att det karibiska öområdet blir en delstat i USA. 1,5 procent stödjer självständighet och 1,3 procent vill att Puerto Rico fortsatt ska vara ett halvt självstyrande USA-territorium.
Men frågan avgörs inte av väljare på de krisdrabbade öarna utan av USA:s kongress, kontrollerad av Republikanerna. Intresset bland Republikanerna att få med väljarna från Puerto Rico – kända för att sympatisera med Demokraterna – i framtida kongress- och presidentval är troligen inte särskilt stort.
Det var som väntat ett mycket lågt valdeltagande, 23 procent. Men trots det säger Puerto Ricos guvernör Ricardo Rossello att valresultatet skickar en tydlig signal till USA:s kongress.
"Från och med i dag kan regeringen inte längre ignorera viljan av majoriteten av de amerikanska medborgarna i Puerto Rico", säger Rossello i ett uttalande.
Rossello har kampanjat för att delstatsstatus är den bästa lösningen för de krisdrabbade öarna. Staten har i maj ställt in betalningar och ansökt om konkursskydd. Landet har en statsskuld på 74 miljarder dollar och ytterligare nästan 50 miljarder i pensionsåtaganden.
45 procent av befolkningen lever i fattigdom.
Fakta: Tillhör USA sedan 1898
Puerto Ricos akuta ekonomiska problem tog fart 2006, när USA slopade årtionden av skattelättnader för investeringar i Puerto Rico. Sedan dess har en tiondel av det karibiska öområdets befolkning flyttat, de flesta till Florida.
Bland puertoricanerna som är kvar lever nästan hälften i vad som betraktas som fattigdom och på arbetsmarknaden har sysselsättningen rasat med 20 procentenheter i en ekonomi som fortsätter att krympa år för år.
Det ihållande flödet av unga och arbetsföra puertoricaner till USA innebär att det i dag bor ungefär lika många puertoricaner i USA som i Puerto Rico, vars befolkning fallit till omkring 3,5 miljoner invånare på tio år.
USA tog över det karibiska öriket Puerto Rico från Spanien 1898, och sedan 1917 har alla puertoricaner per automatik blivit amerikanska medborgare. Men invånarna saknar röstande representanter i USA:s kongress och de har inte heller någon rösträtt i USA:s presidentval, även om de deltar i partiernas primärvalsprocesser och har icke-röstande delegater i representanthuset i Washington DC.
Källor: Financial Times, The New York Times, The Wall Street Journal.