Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Protesterna mot Putins beslut fortsätter i Ryssland

Missnöjet över Vladimir Putins mobiliseringsbeslut fortsätter att gro i Ryssland. Hittills har över 2 000 personer gripits, och i den sydbelägna regionen Dagestan har protesterna stundtals blivit våldsamma.

Inte sedan andra världskriget har Ryssland mobiliserat sin befolkning för krig. Putins beslut – enligt experter sprunget ur ett missnöje bland krigshetsare och Ukrainas framgångar den senaste månaden – har dock inte tagits emot väl av stora delar av befolkningen.

I såväl storstäder som på landsbygden har demonstrationer brutit ut och hittills har åtminstone 2 346 personer gripits för att ha deltagit i protesterna, enligt den ryska människorättsorganisationen OVD-Info.

Allra värst tycks missnöjet vara i regionen Dagestan, Rysslands mest sydbelägna nere vid gränsen mot Georgien och Azerbajdzjan. Där har lokalpolisens försök att samla ihop män för mobiliseringen stundtals mötts av våldsamma protester, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ett klipp som fått särskild spridning, bland annat publicerat av BBC-reportern Francis Scarr, visar hur en grupp kvinnor och män jagar iväg en polis från protesterna. I ett annat kan man höra en kvinna fråga varför polisen ”tar våra barn” när det är Ryssland som ”attackerat Ukraina”, i stället för tvärtom.

OVD-Info rapporterar i sin tur att flera fall av polisövervåld har förekommit, samt att redan gripna inte får tillgång till ”mat, vatten eller kontakt med anhöriga”.

Oklart hur många som kallas in

President Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu har sedan mobiliseringen trädde i kraft hävdat att det rör sig om en partiell mobilisering där 300 000 man kommer att kallas in. Den verkliga siffran kan dock vara mycket högre än så, enligt både internationella och svenska experter.

– Det finns ingenting i Putins dekret som förklarar vad det skulle betyda och det finns ingenting i den aktuella lagstiftningen som reglerar hur reservister hanteras. Det är mobilisering, punkt slut, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare vid totalförsvarets forskningsinstitut, i SVT:s Agenda.

Enligt henne innebär mobiliseringsbeslutet, tillsammans med skenfolkomröstningarna som hållits i Luhansk, Cherson, Donetsk och Zaporizjzja, en tydlig eskalering av kriget.

– Det här är ägnat åt att stoppa den ukrainska offensiven, att skrämma ukraina till att ge sig och att skrämma väst att sluta stödja Ukraina. Det är en direkt kosekvens av de ukrainska framgångarna på slagfältet, säger hon.

LÄS OCKSÅ: "Kan inte låta Putin göra mig till mördare"

Zelenskyj: Putin skickar medborgare i döden

Som svar på Putins beslut uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på lördagskvällen ryska soldater att ge upp och överlämna sig till den ukrainska sidan.

– Ni kommer att behandlas på ett civiliserat sätt. Ingen kommer att få reda på under vilka omständigheter ni gav upp, säger Zelenskyj på ryska, enligt AFP.

Zelenskyj säger också att Rysslands president Vladimir Putin medvetet "skickar medborgare i döden".

– Det är bättre att vägra en inkallningsorder än att dö som en krigsförbrytare i ett främmande land, säger han.

– Det är bättre att fly från en kriminell mobilisering, än att bli vanställd och sedan få stå till svars i en domstol för att ha deltagit i ett anfallskrig.

Tidigare på lördagen meddelades att Putin godkänt en ändring av den ryska strafflagen.

Ändringen innebär att maxstraffet för att vägra gå i krig, frivilligt kapitulera eller ordervägra skärps till 10 års fängelse, rapporterar den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass. Straffet för plundring höjs i samma veva till 15 års fängelse.

LÄS OCKSÅ: USA till Ryssland: "Mycket tydliga" om kärnvapen

LÄS OCKSÅ: Kritik mot Ukraina kan stoppa Roger Waters

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.