Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/4

Protesterna i Belarus – detta har hänt

Chockgranater, vattenkanoner och rapporter om tortyr och sexuellt våld. Tusentals demonstranter har under de senaste dagarna gripits i Belarus efter att ha protesterat mot det valresultat som utropade den sittande presidenten Alexandr Lukasjenko till segrare.
Demonstrationerna är inne på sin femte dag, och ingenting tyder på att det är på väg att trappas ner – samtidigt enades EU-kommissionen under fredagen om att införa sanktioner mot landet.

Under fredagens extrainsatta möte i kommissionen enades EU:s utrikesministrar om att införa nya sanktioner mot Belarus. Utrikesminister Ann Linde skriver på twitter att EU kommer att vidta sanktioner mot de som är ansvariga för våld, arresteringar och bedrägeri i samband med helgens val.

Söndag den 9 augusti kom det officiella resultatet i det belarusiska valet, där sittande presidenten Alexandr Lukasjenko fick 79, 7 procent av rösterna och utmanaren Svetlana Tichanovskaja fick 6,8 procent.

Svetlana Tichanovskaja axlade rollen som utmanare efter att hennes man, bloggaren Sergej Tichanovskij, greps i maj efter att ha offentliggjort att han kandiderar i presidentvalet.

Trots det väntade resultatet vägrade Tichanovskaja att erkänna resultatet med hänvisning till att det inte hållits fria och rättvisa val i Belarus på årtionden.

Även utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan mitten av 1990-talet.

– Jag tror på mina egna ögon och jag ser att majoriteten är med oss, sade Tichanovskaja efter att de preliminära siffrorna offentliggjorts.

Chockgranter och vattenkanoner

Under söndagskvällen när valresultatet offentliggjordes samlades tusentals demonstranter i huvudstaden Minsk för att protestera mot resultatet – och polisen svarade med chockgranater och vattenkanoner.

Samtidigt kom rapporterar om att liknande scener utspelade sig runtom i landet i ett tjugotal städer. Från städerna Zhodzina och Baranovichi kom dock vittnesuppgifter om att kravallpoliser ska ha sänkt sina sköldar och vägrat gå till angrepp mot demonstranterna, rapporterade nyhetsbyrån Reuters.

3 000 personer uppgavs ha gripits bara under valdagens demonstrationer.

Tusentals personer gripna

Under de efterföljande dagarna kom rapporter om sexuellt våld och tortyr, och uppemot 7 000 personer ska ha gripits enligt obekräftade uppgifter.

Nyhetsbyrån AFP:s utsända i Minsk bekräftar stora skaror frigivna. Men de har skräckfyllda vittnesmål om dygnen som inlåsta.

– De brände mina händer med cigaretter, säger exempelvis 25-årige Maxim Dovtjenko, som säger sig ha tagits av polis trots att han inte ens deltog i någon demonstration.

Även Alesia Rudnik, analytiker på den Minskbaserade tankesmedjan Center for new ideas och ordförande för föreningen Sveriges belarusier, säger att det rapporteras om tortyr från arresten.

– Det är mycket tortyr som pågår i fängelserna. Det har rapporterats om våld och sexuellt våld som också bekräftats av sjukhus, säger hon till TT.

Tichanovskaja utropar sig till segrare

Under natten mot fredagen kom beskedet att man släppt samtliga gripna och talesmän för myndigheter i Minsk sade att det handlar om ungefär 1 000 personer.

LÄS MER: Belarus släpper 1 000 som gripits i protester

Senare under fredagen sade regimen i stället att det är 2 000 som återfått friheten.

Regimens eftergift kom efter intensiva internationella påtryckningar. Även inom landet har protesterna bara vuxit och de landsomfattande protesterna och strejkerna väntas fortsätta på fredagen och över helgen.

Inrikesminister Jurij Karajev har delvis bett om ursäkt för våldet under demonstrationerna.

– Jag tar ansvar och ber om ursäkt för de som slumpmässigt skadats under protesterna, sade han i statlig tv.

Samtidigt har utmanaren Svetlana Tichanovskaja utropat sig som segrare i valet och kräver nu Lukasjenko omedelbara avgång.

– Jag är den rättmätiga vinnaren, hävdar Svetlana Tichanovskaja enligt AFP.

EU-kommissionens ordförande: Inför sanktioner

Under fredagen meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von det Leyen att hon står bakom ett införande av sanktioner mot Belarus.

LÄS MER: EU-ledaren vill se sanktioner mot Belarus

"Vi behöver ytterligare sanktioner mot de som brutit mot demokratiska principer eller kränkt mänskliga rättigheter i Belarus", twittrade von der Leyen.

Ryssland har uttryckt kritik över förslagen om sanktioner. Något som det ryska utrikesministeriet kallar för "uppenbara försök till utomstående påverkan med syfte att skapa splittring i samhället och destabilisera situationen".

Under fredagens extrainsatta möte i kommissionen enades EU:s utrikesministrar om att införa nya sanktioner mot Belarus. Utrikesminister Ann Linde

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och dennes auktoritära regering. Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

Belarus skiljer sig från grannländerna Ukraina och Ryssland då det inte finns lika många oligarker i landet. Det är fortfarande en statsapparat som domineras av gamla kommunister och säkerhetsfolk från forna Sovjetunionen. Landet är inte lika korrumperat som grannarna men samtidigt använder statsapparaten själv hårdhänta metoder.

Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har utestängts från Europarådet. Belarus kallas ofta för "Europas sista diktatur".

Den opposition som finns i Belarus verkar under svåra omständigheter och samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Källa: UI/Landguiden m.fl.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.