Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Pressfriheten allvarligt hotad under corona

48 länder har gjort allvarliga – omotiverade – demokratiska inskränkningar under corona, ytterligare 36 länder har gjort en del. En av dem är USA. Det visar färsk forskning från Göteborgs universitet. Och åtgärderna har inte heller hjälpt till att stoppa virusspridningen.
– De allra största inskränkningarna ser vi i pressfriheten, säger statsvetaren Sandra Grahn.

En av programpunkterna på Vetenskapsfestivalen var ”Har demokratin fått coronafeber?”. Där presenterade statsvetaren Sandra Grahn resultatet från institutet Varieties in Democracy vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Det är ett internationella forskarlag knutet till universitet som tittat på demokratins utveckling under pandemin, där deras index visar på mycket allvarliga inskränkningar i demokratin under corona.

Enligt den färska forskarrönen så har 84 av 144 länder gjort omotiverade inskränkningar i demokratin under pandemin. Forskarlaget med tiotalet personer – förutom Sverige är det forskare från bland annat Belarus, Brasilien, Tyskland och Singapore – har tittat på sju faktorer och byggt upp en databas (se faktaruta).

Alla länder tar av nödvändighet till nödåtgärder under corona, men här handlar det om åtgärder som inte kan anses var proportionella i förhållande till smittspridningen, inte kan anses vara nödvändiga eller som uppenbarligen diskriminerar vissa grupper i samhället.

LÄS MER: Massiva protester i Belarus – flera gripna

Statsvetarnas index, The pandemic democratic violations index, visar i vilken omfattning länder har åsidosatt demokratiska normer och lagar i de katastrofåtgärder de tagit till. Gröna länder har inte kränkt normer, biega och ljusoranga litegrann, medan orangea har gjort det mycket. Att USA till exempel är värre än Ryssland här beror enligt statsvetarna på att Ryssland redan före pandemin gjort inskränkningar som USA tagit till sedan. Bild: V-dem institute
Statsvetarnas index, The pandemic democratic violations index, visar i vilken omfattning länder har åsidosatt demokratiska normer och lagar i de katastrofåtgärder de tagit till. Gröna länder har inte kränkt normer, biega och ljusoranga litegrann, medan orangea har gjort det mycket. Att USA till exempel är värre än Ryssland här beror enligt statsvetarna på att Ryssland redan före pandemin gjort inskränkningar som USA tagit till sedan. Bild: V-dem institute

Flera demokratier går i fel riktning

Sverige, övriga nordiska länder och till exempel Tyskland, Australien, Portugal och Kanada hör till länder som inte bryter mot dessa demokratiska normer under coronapandemin. Men det finns demokratier som allvarligt brutit mot normer och värden, däribland USA, Ungern, Serbien, Indien och Brasilien.

LÄS MER: Filippinsk tv-kanal tystas

LÄS MER: Tuffa restriktioner i Asiens andra vågen-kamp

– Det handlar om hur man gjort inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i hälsans namn. I Filippinerna har president Rodrigo Duterte beordrat polisen att ta till dödligt våld mot invånare som bryter mot lockdowns, säger statsvetaren Sandra Grahn.

– Och i Ungern har Viktor Orbán förklarat att man måste ”lämna komfortzonen” och infört lagar som tillåter staten att fängsla journalister i upp till fem år under krissituationer.

Kraftiga inskränkningar i pressfriheten

Just inskränkningar av pressfriheten är det mest omfattande brottet mot dessa demokratiska fri- och rättigheter under pandemin. I hela 66 länder handlar det om omfattande inskränkningar där man begränsar – faktabaserad – information och ofta trakasserar journalister och hindrar dem från att göra sitt jobb.

När man tystar medierna är det som att plocka ut batteriet ur brandvarnaren

– När man tystar medierna är det som att plocka ut batteriet ur brandvarnaren – det är allvarligt. Medierna är vakthundar för demokratin. En av de vanliga åtgärderna är att man inför nya lagar mot ”fake news”, där det är regimen som har rätt att tolka vad som är sant och inte, säger Sandra Grahn.

LÄS MER: Det har Trump tidigare sagt om corona

Och parallellt med detta har allt fler stater ägnat sig åt desinformationskampanjer där man förnekat pandemins existens, ifrågasatt vetenskapliga fakta eller uppmuntrat behandlingar mot viruset utan någon bevisad effekt. 25 länder, däribland USA, där regeringen har ägnat sig åt dylika kampanjer.

Fakta: Så bryter länder mot demokratiska normer under corona

Auktoritära tendenser: man sätter ingen tidsgräns för krisåtgärder, man begränsar parlamentens beslutskraft, staterna engagerar sig i desinformationskampanjer och man inskränker pressfriheten.

Ökad intolerans: man diskriminerar minoritet och andra grupper, man inskränker mänskliga rättigheter, man tar till (över)våld mot medborgare och man inskränker pressens möjlighet att rapportera om det.

Källa: ”Worth the sacrifice? Illiberal and authoritarian practices during covid-19”, The Varieties of democracy institute, Göteborgs universitet

Auktoritära åtgärder har inte lyckats bättre

Nu kan man kanske invända att de stenhårda åtgärder många odemokratiska stater som Kina tagit till kan ha hjälpt till att hindra virusets spridning – att de har varit nödvändiga.

Stater där man infört lättare restriktioner...klarar att hindra smittspridningen minst lika bra

Men forskarna här har även tittat på en stor mängd data och jämfört inskränkningar i demokratin med smittspridning, fakta om folkgrupper och hur sjukvården ser ut i de enskilda länderna. Och slutsatsen är att länderna som inskränker de demokratiska fri- och rättigheterna inte alls klarar sig bättre.

– Man brukar peka på att auktoritära länder som Kina och Singapore klarat att hindra smittspridningen bättre, men här finns också länder som Sydkorea och Taiwan som har låga smitt- och dödstal utan att för den skull inskränkt demokratiska normer.

– Stater där man har infört lättare restriktioner under pandemin, som lättare böter, hindrar smittspridningen minst lika bra.

Även positiva effekter av pandemin

En farhåga är att många av de stater med auktoritära tendenser kommer att behålla åtgärderna även efter pandemin. Faktum är att statsvetarna menar att världen sedan 1994 befinner sig i en utveckling av ökat auktoritärt styre, där populistiska rörelser gradvis utarmar demokratiska stater.

Men det finns trots allt positiva slutsatser att dra kring pandemin, som att 63 procent av demokratier inte gjort allvarliga inskränkningar i demokratiska normer. Och att många länder lärt sig hantera kriser bättre.

– Sydkorea genomförde ett val mitt under pandemin, där de genomförde det på ett smittsäkert sätt och samtidigt såg ett ökande valdeltagande.

LÄS MER: Irriterat i EU om rätt och demokrati

Fakta: Länder med allvarliga desinformationskampanjer under pandemin

Virusförnekande länder: Burundi, Nicaragua, Tanzania, Turkmenistan.

Anti-vetenskapliga länder (undergräver fakta kring viruset): Belarus, Brasilien, Mexiko, USA, Serbien.

Länder som propagerar för fejkmediciner: Algeriet, Benin, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Demokratiska republiken Kongo, Gabon, Madagaskar, Mali, Mauretanien, Marocko, Niger, Senegal, Togo, Turkiet, Venezuela.

Källa: Pandemic backsliding: democracy and disinformation seven months into the covid-19 pandemic, The Varieties of democracy institute, Göteborgs universitet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.