Moldaviens interimspresident Pavel Filip till vänster om Vladimir Plahotniuc, som leder Demokratiska partiet. Arkivbild.
Moldaviens interimspresident Pavel Filip till vänster om Vladimir Plahotniuc, som leder Demokratiska partiet. Arkivbild.

Presidenten sparkad – nyval i Moldavien

Först kom beskedet om en omtumlande regeringsöverenskommelse i Moldavien. Sedan trasade en domstol sönder den genom att sparka den socialistiske presidenten Igor Dodon. Hans tillfällige ersättare Pavel Filip har i sin tur upplöst parlamentet och utlyst nyval.

ANNONS
|

Domstolens beslut att tillsätta den tidigare premiärministern Pavel Filip sägs vara en följd av att Igor Dodon vägrat upplösa parlamentet, vilket han skulle enligt ett tidigare beslut i författningsdomstolen. Utslaget kom på begäran av Filips Demokratiska partiet, och dagen efter ett överraskande besked om en ny regeringsöverenskommelse i den forna Sovjetstaten mellan Dodons Rysslandsstödda Socialistpartiet och den EU-vänliga ACUM-koalitionen.

Dodon går till attack mot domstolen i ett uttalande och skriver att den inte är politiskt oberoende. Han anklagar också Demokratiska partiet – lett av oligarken Vladimir Plahotniuc som säger sig vilja ha goda kontakter med både Moskva och Bryssel – för att desperat försöka klamra sig fast vid makten.

ANNONS

På kollisionskurs

"Moldaviska medborgare med olika åsikter om inrikes- och utrikespolitik kan enas för ett gemensamt mål: republiken Moldaviens befrielse från en kriminell, diktatorisk regim", skriver Dodon.

"I det här läget har vi inget annat val än att vädja till det internationella samfundet att medla i processen för en fredlig maktövergång och/eller att uppmana Moldaviens folk till en aldrig tidigare skådad mobilisering och fredliga protester", fortsätter uttalandet.

Maia Sandu, den nya premiärministern från ACUM-koalitionen, uppmanar statstjänstemännen att arbeta lojalt för den regering som bildades på lördagen. Därmed lär hon hamna på kollisionskurs med Pavel Filip, och det tydliggörs också av att Sandu säger att "under senare år har statliga institutioner tvingats uppfylla Demokratiska partiets order".

Inte värdig

Demokratiska partiet bussade samtidigt in mängder av anhängare till huvudstaden Chisinau där det höll ett möte med tusentals deltagare på söndagen.

Där sade Vladimir Plahotniuc bland annat att Igor Dodon inte var "värdig att hålla presidentposten".

- Vi kommer att gå till val den 6 september och vinna folkets förtroende, fortsatte han.

EU manar i ett uttalande till "lugn och återhållsamhet" och tillägger att unionen är redo att samarbeta med "den demokratiskt legitima regeringen". EU:s utrikeschef Federica Mogherini uppmanar Moldavien att "respektera rättsstatsprincipen och att garantera demokrati".

ANNONS

"Ansvarsfull dialog"

Grannlandet Rumäniens president Klaus Iohannis vill se en "ansvarsfull dialog mellan alla politiska krafter" i Moldavien.

Konfliktlinjerna i moldavisk politik har under de senare åren mest gått mellan de som flirtar med Moskva respektive Bryssel. Valet i februari gav inget tydligt utslag i fråga om majoriteter – Socialistpartiet fick 35 av de 101 platserna i parlamentet, Demokratiska partiet fick 30 medan ACUM fick 26 platser. I samband med valet anklagade Demokratiska partiet Socialistpartiet bland annat för röstköp och andra oegentligheter.

Den politiska krisen kan orsaka ännu mer instabilitet i ett av Europas minsta och fattigaste länder, som många invånare har valt att lämna för Ryssland eller rikare europeiska länder.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om vem som talade vid Demokratiska partiets möte i Chisinau.

TT-Reuters-AFP

Fakta: Moldavien

Den forna Sovjetstaten Moldavien har cirka 3,5 miljoner invånare och ligger inklämt mellan Ukraina och Rumänien i sydöstra Europa.

Landet är 33800 kvadratmeter stort och huvudstaden Chisinau har knappt 500000 invånare.

Befolkningsgrupperna är bland annat moldaver, ukrainare, ryssar och romer. De största språken är rumänska och ryska. I det autonoma området Gagauzien bor gagauzerna, som talar turkiska.

De flesta invånarna i Moldavien är ortodoxt kristna.

Ett konfliktområde är Transnistrien i nordost, där många ryssar och ukrainare bor och som utropat sig som självständigt. Där utbröt strider mellan invånarna och regeringsstyrkorna i början av 1990-talet och ryska soldater ingrep på invånarnas sida. Ännu finns ryska soldater kvar där och Moldaviens regering har ingen kontroll över området.

Landet är fattigt, drabbat av svår korruption och under de senaste årtiondena har befolkningen minskat, främst på grund av utlandsflyttar.

Källa: Nationalencyklopedin

ANNONS