Brexitpartiets ledare Nigel Farage älskas av många britter - men är samtidigt djupt ogillad av andra. Och satirtidningarna, som exempelvis Private Eye, älskar att driva med honom.
Brexitpartiets ledare Nigel Farage älskas av många britter - men är samtidigt djupt ogillad av andra. Och satirtidningarna, som exempelvis Private Eye, älskar att driva med honom.

Hopp och oro när Europa börjar rösta

Populister och EU-kritiker hoppas på en smakstart när EU-valet inleds i Nederländerna och Storbritannien. Men även de varmaste EU-anhängarna har gott hopp, när väljarna vill ha enklare svar och klarare besked.

ANNONS
|

Molnen har spruckit upp och solen strålar över norra England inför torsdagens premiärdag i EU-valet. Storbritannien och Nederländerna är först ut att rösta och på den brittiska sidan råder det ingen tvekan om på vem som solen lyser mest.

"Etablissemanget skräms inte av oss. De är vettskrämda", triumferar Brexitpartiets ledare Nigel Farage på Twitter.

Ärkebrexitören Farage har hämtat ny styrka i missnöjet med brexitprocessen, som fortfarande inte gått i mål. Hans parti står nu en bra bit över 30 procent i opinionsmätningarna, där samtidigt regerande Konservativa partiet väntas göra ett katastrofval. En mätning för tidningen The Times sätter premiärminister Theresa Mays parti så lågt som på 7 procent inför valdagen.

ANNONS

Kanske kan ett valfiasko bli sista spiken för May. På onsdagskvällen florerade flitiga rykten om en snar avgång.

Bortglömd Wilders

Även i Nederländerna pekar favorittipsen mot en populist och EU-kritiker. 36-årige Thierry Baudet och hans Forum för demokrati (FVD) har fått holländarna att nästan helt glömma bort sin "gamle" favoritpopulist och EU-hatare, den hätskt islamkritiske Geert Wilders.

- Baudet tar många röster, inte bara från Wilders utan också från mittenhögern. Baudet är mer av en intellektuell, medan Wilders främst lockar inom arbetarklassen, säger Pieter Cleppe från konservativa tankesmedjan Open Europe till TT.

"För eller emot"

Farage och Baudet är två praktexempel på de EU-skeptiker och populister som väntas gå framåt starkt i årets EU-val.

Enkla budskap är modellen.

- Länge har EU varit en väldigt teknisk fråga och folk har haft svårt att förstå. Populisterna gör allt enkelt, konstaterar nederländska statsvetaren Amy Verdun för nyhetsbyrån AFP och siar om framsteg för partier som har klara åsikter om EU – oavsett om de är för eller emot.

ANNONS

I Storbritannien syns det genom rekordhöga opinionssiffror även för EU-vänliga Liberaldemokraterna, som landar på 19 procent i mätningen i The Times.

S-hopp i Amsterdam

Som vanligt väntas också framsteg för den som är i opposition. Regerande partier har sällan haft det lätt i EU-valen. I Nederländerna innebär det att till och med de hårt sargade socialdemokraterna, PVDA, nu känner medvind, efter två år i opposition.

- Orättvisorna är stora och växer allt mer. Folk har svårt att hitta lägenheter och långsiktiga jobb, valtalar EU-parlamentskandidaten Paul Tang utanför centralstationen i Amsterdam.

Plötsligt får han sällskap av sin partiledare Lodewijk Asscher, som är på väg till tåget.

- Jag är väldigt optimistisk. Det är en socialdemokratisk comeback på gång, säger Asscher till TT och betonar vikten av att partikamraten och förre utrikesministern Frans Timmermans är de europeiska S-partiernas gemensamma toppkandidat i valet.

ANNONS

- Frans har varit väldigt imponerande, men vi har också ett mer optimistiskt och modernt budskap nu, hävdar Asscher.

Hur många röstar?

I både Storbritannien och Nederländerna grubblas samtidigt rejält över hur många som kommer att bry sig om att rösta – trots att valet flitigt utmålats som ett ödesval för hela unionen.

- Det är min största oro. Senast var det bara drygt 30 procent som röstade. Jag hoppas att siffrorna blir bättre nu, säger Sabine från nederländska miljöpartiet Groen Links, som också kampanjspurtar utanför centralstationen i Amsterdam.

- Jag är rädd för att jag kommer att bli besviken – men jag hoppas fortfarande.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel dag.

ANNONS
Amsterdam/Newcastle, TT:s korrespondent

Fakta: EU-valet 2019

Val till EU-parlamentet hålls i samtliga 28 medlemsländer – inklusive Storbritannien – då totalt 751 ledamöter ska väljas, fördelade i enlighet med medlemsländernas storlek.

Så här röstar länderna (med antalet mandat inom parentes):

• Torsdag: Nederländerna (26) och Storbritannien (73).

• Fredag: Irland (11) och Tjeckien (21).

• Lördag: Malta (6), Lettland (8), Slovakien (13) och Tjeckien (21).

• Söndag: Belgien (21), Bulgarien (17), Cypern (6), Danmark (13), Estland (6), Finland (13), Frankrike (74), Grekland (21), Italien (73), Kroatien (11), Litauen (11), Luxemburg (6), Polen (51), Portugal (21), Rumänien (32), Slovenien (8), Spanien (54), Sverige (20), Tyskland (96), Ungern (21) och Österrike (18).

Fotnot: I Tjeckien är vallokalerna öppna under både fredagen och lördagen. När – och om – Storbritannien lämnar EU kommer antalet mandat totalt att minska till 705.

Fakta: Opinionsläget i Nederländerna

Så här ser opinionsläget ut i Nederländerna inför EU-valet:

Fotnot: Stödet just nu bygger på siffror från mätinstituten Ipsos, I&O och Peil. Nederländerna har totalt 26 mandat i EU-parlamentet. Ytterligare tre ledamöter kommer att tillträda när – och om – Storbritannien lämnar EU.

Fakta: Opinionsläget i Storbritannien

Så här ser opinionsläget ut i Storbritannien inför EU-valet:

Fotnot: Stödet just nu bygger på siffror från mätinstituten You Gov, Com Res, Opinium Research och Hanbury. Eftersom mandaten fördelas via regionala valkretsar kan – och väntas – partier som skotska SNP, walesiska Plaid Cymru och nordirländska DUP och Sinn Féin få mandat, trots låg nationell andel av rösterna. Storbritannien har totalt 73 mandat i EU-parlamentet.

ANNONS