Flera personer skadades under gårdagens protester i bland annat Paris.
Flera personer skadades under gårdagens protester i bland annat Paris.

Politisk pajkastning efter Parisprotester

Oppositionen i Frankrike anklagar regeringen för att reducera de stora protesterna i landet till enskilda oroligheter – och slå dövörat till inför demonstranternas krav.

ANNONS
|

Över 100000 människor tågade runt om Frankrike under lördagens protester, enligt det franska inrikesdepartementet. I Paris beräknas 8000 ha deltagit, varav 5000 befann sig på paradgatan Champs-Élysées.

Där utspelades stundtals tumultartade scener som förde tankarna till studentrevolten 1968. Demonstranter, iklädda de reflexvästar som blivit en symbol för "gula västarnas" proteströrelse, kastade gatsten mot polisen, byggde brinnande barrikader och slet ner trafikljus och gatuskyltar.

Brännskadad polis

Totalt greps 130 personer runt i landet, varav 69 i Paris. 24 människor rapporteras ha skadats. Fem av dem var poliser, varav en fick brännskador, enligt inrikesminister Christophe Castaner. Han anklagar den högerpopulistiska ledaren Marine Le Pen för att ha eldat på oroligheterna.

ANNONS

Hon svarar med att hon aldrig uppmanat till några som helst våldsamheter och anklagar i stället regeringen för att ha gett upphov till spänningarna, och för att ignorera missnöjet bakom demonstrationerna.

"Har regeringen, efter en vecka av demonstrationer, någonting att säga till dem som svar på deras lidanden och oro inför framtiden?" skriver Le Pen på Twitter.

Stämmer in i krav

Även från andra änden av den politiska skalan uttrycks sympatier för demonstranterna. Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon beskriver gula västarnas kraftsamling som en "folkets massprotest".

Han stämmer in i kraven på att slopa höjningar av bensinskatten – som ligger till grund för demonstrationerna – och föreslår att de uteblivna intäkterna kompenseras genom ett återinförande av en särskild förmögenhetsskatt som president Emmanuel Macrons regering avskaffat. "Sanningen är den att människor nu via bensinpumpen betalar en miljon euro till de 100 mest förmögna människorna i landet", twittrar Mélenchon.

Trots våldsamheterna rapporteras demonstrationerna till stora delar ha gått ordnat till runt om i landet. Den stora kulmen i protesterna kom förra helgen, då närmare 300000 människor slöt upp runt om i landet.

Enligt en opinionsundersökning som institutet Odoxa gjort för tidningen Le Figaro uttrycker 77 procent av de svarande stöd för gula västarnas proteströrelse. Den inleddes i reaktion mot höjda bensinpriser men har utvidgats till att handla om ett bredare missnöje med Macrons politik, däribland uppluckringar av reglerna för anställningsskydd, kontroversiella reformer av det statliga järnvägsbolaget och åtstramningar.

ANNONS
TT

Bakgrund: Förbud i Paris om sex år

Bakom missnöjet i Frankrike ligger en ökning av priser på bensin och diesel.

Orsaken är dels att priset på råolja steg på den internationella marknaden i oktober, dels har den franska regeringen även justerat skatterna på bensin och diesel vilket gjort den senare dyrare.

Dessutom planeras ytterligare en höjning av skatten på diesel med 6,5 cent (cirka 70 öre) per liter i början av 2019. Den höjda dieselskatten är avsedd att förmå bilägare att byta till miljövänligare bilar.

Men missnöjet och protesterna från gula västarna har haft en viss inverkan. I mitten av november uppgav regeringen att man tillför extra pengar för att hjälpa bilägare med låg inkomst.

Paris är en av de europeiska storstäder som sagt att bensin- och dieseldrivna bilar ska förbjudas senast 2025. På riksnivå har Frankrike målet att stoppa försäljningen av fossildrivna bilar senast 2040.

Källor: Reuters, Euronews

ANNONS