Poliser talar ut om Utøya-insatsen

För första gången berättar poliserna som deltog i insatsen för att stoppa massakern på Utøya den 22 juli 2011 om vad de upplevde. Det sker i boken "På vår vakt – Berättelser av polisens beredskapsstyrka".

ANNONS
|

I boken återger författaren Malin Stensønes djupintervjuer med 20 av de 26 som deltog i insatsen.

Här gör poliserna upp med vad de anser är faktiska fel och metodiska brister i 22 juli-kommissionens rapport, rapporterar NTB.

22 juli-kommissionen tillsattes för att utreda hur det var möjligt att Anders Behring Breivik kunde utföra sina terrorhandlingar och orsaka så mycket skada och vad som gick snett i myndigheternas agerande.

Stora problem

Stora kommunikationsproblem, samordningsproblem och en negativ kultur inom polisväsendet, som brast i ansvar och ledning, var en del av domen och förklaringen till att polisinsatsen på Utøya kom igång sent.

ANNONS

Enligt kommissionen borde polisen exempelvis ha kunnat vara på ön nästan en halvtimme innan de faktiskt kom dit.

- De måste ha trott att jag ljög, sade insatsledaren om sitt möte med kommissionen.

Fel syndabockar

- Flera mellanchefer inom polisen ville gå ut och korrigera kommissionen då rapporten blev offentlig. Men de fick inte lov av polisledningen. Polisen kände att de inte kunde vinna en sådan diskussion. Det skulle vara ännu ett exempel på att polisen inte tålde kritik, säger Stensønes till VG.

Hon skriver i sin bok:

"Men det vi minns är den röda gummibåten i Tyrifjorden. Det är inte bara djupt orättfärdigt med tanke på styrkans insats. Det är också ett lite maktkritisk perspektiv. Beredskapsstyrkan gjorde dokumenterade fel den 22 juli och bör ta ansvar för det. Men det upprör mig hur vi med så stor lätthet placerar ansvar på operativa skuldror när det är helt andra som borde bära det."

ANNONS

Ändrad organisation

Samtliga av de 20 intervjuade i boken har sagt att de trodde att de skulle möta tre till fem gärningsmän med automatvapen då de kom till Utøya. Informationen var baserad på telefonsamtal, det ena med en av ungdomarna på ön och det andra med en person som hade pratat med en av ungdomarna.

De intervjuade poliserna anser att ingen i kommissionen satte tilltro till deras lägesuppfattning.

Organisatoriska förändringar har efter rapporten genomförts inom polisväsendet för att höja beredskapen och förbättra samordningen mellan polis och militär.

TT

Fakta: Terrordåden i Norge

Sammanlagt 77 personer dödades av Anders Behring Breivik i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

I Oslo dödades åtta personer av den sprängladdning, en 950 kilo tung gödselbomb i en skåpbil, som Breivik lät detonera i regeringskvarteren nära den dåvarande socialdemokratiska statsministern Jens Stoltenbergs kontor. Nio personer skadades allvarligt och 200 lindrigt. Bomben exploderade klockan 15.25.

Två timmar senare började massakern på Utøya där socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sitt årliga sommarläger. Där sköts 67 personer ihjäl och ytterligare två dog genom drunkning och fall. De flesta av dödsoffren var mellan 14 och 20 år. Ytterligare 33 personer träffades av skott men dog inte av skadorna. Omkring 560 personer befann sig på ön när Breivik kom dit.

Anders Behring Breivik greps på Utøya och satt frihetsberövad tills han i augusti 2012 dömdes till Norges strängaste straff – 21 års fängelse och förvaring. Förvaring innebär att straffet kan förlängas med fem år i taget om den dömde fortfarande anses farlig för samhället.

Källa: 22 juli-kommissionen

ANNONS