Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Flera poliser drog sina vapen under protesterna i Hongkong på söndagen. Minst ett skott har avlossats, enligt polisen. Bild: Kin Cheung/AP/TT

Poliser drar vapen i våldsamt Hongkong

Vattenkanoner och tårgas har satts in under protesterna i Hongkong.
För första gången sedan oroligheterna inleddes har en polis avfyrat ett skott. Det finns inga uppgifter om att någon skottskadats.

En polis avfyrade ett handeldvapen i samband med att våldsamma kravaller brutit ut i stadsdelen Tsuen Wan. Det är oklart om någon skadats.

– Enligt initiala uppgifter var det en civilklädd polis som avfyrade sitt vapen, säger kommissarie Kwok Win.

Bilder visar flera uniformerade poliser dra sina vapen och sikta mot demonstranter. Även enligt vittnesuppgifter har uniformerade poliser dragit sina vapen, dock utan att avlossa några skott.

En del demonstranter har tagit upp gatstenar och gjort tillfälliga hinder på vägarna i Hongkong och minst sex bensinbomber har kastats. Bilder visar också hur demonstranter med tillhyggen drabbar samman med poliser.

Precis som på lördagen har en del av kollektivtrafiken stoppats i ett försök att hindra människor från att samlas, men många kunde ändå ta sig till stadsdelen Kwun Tong varifrån de marscherade mot närliggande Tsuen Wan.

Flera gripna

Enligt polisen greps 29 personer under lördagens sammanstötningar. Det var också första gången på över en vecka som polisen använde tårgas mot demonstrationerna, som inleddes i våras men som har trappats upp de senaste två månaderna.

Trots att demonstranter hade planerat för ett "stresstest" av transportsystemet verkade transporter till stadens internationella flygplats fungera normalt tidigt under söndagen.

Kommande veckor planeras även en strejk över hela Hongkong och klassbojkotter på stadens universitet.

Månader av protester

Gatuprotesterna mot regimen i Peking har i flera månader skakat Hongkong. De uppges vara de största sedan Storbritannien lämnade över regionen till Kina 1997.

Ursprunget var att demonstranterna ville stoppa ett lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina. Hongkong är en speciell administrativ region i Kina och har ett separat rättssystem. Protesterna mot lagförslaget blev ganska snart våldsamma.

I juli meddelade Hongkongs högsta politiker att man inte kommer att gå vidare med lagförslaget – men demonstranterna lät sig inte nöjas. Protesterna har sedan dess kommit att handla mer generellt om Pekings ökade inblandning i regionen.

För Kommunistpartiets ledare i Peking utgör de bredare kraven om demokrati en direkt utmaning.

Demonstranter drabbar samman med polis i Hongkong. Bild: Kin Cheung/AP/TT
Demonstrerande använder bambupinnar för att blockera en väg under söndagens protester. Bild: Kin Cheung/AP/TT

De pågående protesterna inleddes i våras för att stoppa ett lagförslag att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på is, men började då utvidga sina krav.

Under sommaren tilltog våldet mellan polis och demonstranter. Demonstranter har blockerat tåg och vägar och fått flygplatsen att stänga i två dagar. En generalstrejk har utlysts och ytterligare en planeras. Polisstationer har omringats och attackerats.

Myndigheterna har svarat med tårgas, gummiklädda kulor och gripanden. Sammanlagt har minst ungefär 750 personer gripits sedan juni.

Peking har delat ut skarpa varningar till demonstranterna och kinesisk militär har setts öva vid Hongkongs gräns.

Vid flera tillfällen har demonstrationerna samlat runt två miljoner människor enligt arrangörerna. Konflikten har kastat in Hongkong i den värsta politiska krisen sedan överlämnandet från Storbritannien.

Förra helgens massdemonstration markerade ett trendbrott, då lugnet behölls. I helgen planeras fler demonstrationer, bland annat en mänsklig kedja längs tre tunnelbanelinjer.

Under senare år har protester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 initierades occupyrörelsen, som genom civil olydnad krävde ett mer demokratiskt valsystem. Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val och demokrati. Fastlandsregeringen hade dessförinnan beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val. Paraplyrörelsen övergick i våldsamma protester och flera av rörelsens ledare sattes senare i fängelse. Valberedningen infördes trots protesterna.

Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet m fl