Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Plus och minus efter två år med Trump

Få presidenter har splittrat USA på samma sätt som Donald Trump. Men de republikanska kärnväljarna ger fortfarande Trump tummen upp. Britt-Marie Mattsson sätter plus och minus när det närmar sig två år med Trump som president.

Det som ger pluspoäng för Trump har oftast en baksida med negativa markeringar, även bland de egna sympatisörerna. Den ovanliga ledarstilen är svår att hantera i en nation där respekten för presidentämbetet är viktigare än den tillfällige utövaren. Och Robert Mueller, som leder Rysslandsutredningen, är det farligaste hotet mot Trumps återstående mandatperiod.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Fem plus för Trump

Retired Justice Anthony Kennedy, right, ceremonially swears-in Supreme Court Justice Brett Kavanaugh, as President Donald Trump looks on, in the East Room of the White House in Washington, Monday, Oct. 8, 2018. Ashley Kavanaugh holds the Bible and daughters Margaret, left, and Liza, look on. (AP Photo/Susan Walsh). Bild: Susan Walsh

* Två nya konservativa domare i Högsta Domstolen. Republikanerna satte stopp för att Barack Obama skulle få sin domare utsedd. Donald Trump fick istället möjligheten. Neil Gorsuch godkändes relativt enkelt. Men Brett Kavanaugh gick en tuffare match efter anklagelser om sexuella trakasserier. En kraftigt försvagad Kavanaugh godkändes till sist av den republikanska majoriteten i senaten. Domarna sitter på livstid och påverkar HD:s utslag i konservativ riktning.

* Senaten. Förstärkt republikansk majoritet efter mellanårsvalet. Det innebär att Trump kan hoppas att skyddsvallen mot demokratiska attacker fortsätter att hålla. Trump tar åt sig äran för segern efter att ha mobiliserat sina anhängare.

* Sätter den politiska agendan. Med ett intensivt twittrande lanserar Trump sina egna idéer och tvingar både amerikanska politiker och utländska ledare på defensiven när de måste reagera istället för att agera. Använder invektiv mot sina motståndare i en sådan omfattning att det uppfattas som det nya normala. Sänkta skatter för storföretag och välbärgade beskrivs som en omfattande reform där också medelklassen inkluderas. Men fortfarande väntar ”medelamerikanen” på den stora sänkning som utlovats.

* Jagar medierna. Har mycket framgångsrikt myntat begreppet ”fake news” om traditionell nyhetsförmedling. Lögner och halvsanningar från Trump beskrivs i Vita huset som ”alternativa fakta”. Medierna överrumplades och lät sig kallas ”folkets fiende”. Medierna har inte förmått att slå tillbaka utan istället accepterat begreppet ”fake news”. Kanske redan för sent att få en vändning.

* Okonventionell utrikespolitik. Har öppnat dörren till världens parias, Nordkoreas diktator Kim Jong Un. I bästa fall leder det till nordkoreansk nedrustning av kärnvapen. I värsta fall att Kim utnyttjar en oerfaren president och i tysthet fortsätter upprustningen medan han tas emot som en accepterad världsledare av Donald Trump.

Fem minus för Trump

En man i Tijuana blickar ut över gränsen mellan USA och Mexiko där en del av muren byts ut mot en högre typ.. Bild: Moises Castillo

* Representanthuset. Republikanerna förlorade majoriteten i mellanårsvalet där demokraterna gick kraftigt framåt. Det är här som en eventuell riksrättsprocess tar sin början. Trump har varit obetänksam nog att knyta stängningen av delar av statsapparaten direkt till sig själv. Stängningar har skett förr i låsta budgetförhandlingar, men den som utpekas som ansvarig brukar förlora i opinionen.

* Muren mot Mexiko. Trump lovade att den skulle byggas (och att Mexiko skulle betala) men får inga pengar från Mexiko och får inte heller igenom anslagen som behövs i kongressen. Ingen politiker är för okontrollerad eller illegal immigration. Problemet för Trump är att få tror att muren är lösningen. Muren blir en symbol mer än ett verkningsfullt verktyg. Många av de som vistas illegalt i USA antas ha kommit in på korta turistvisum och sedan ha stannat kvar.

* Miljö och klimat. Utträdet ur klimatavtalet i Paris är mycket plakatpolitik. Upphävda miljölagar genom presidentdekret i USA är däremot högst konkret. En rad dekret har utfärdats av Trump. Men det är inte bara presidentbeslut som styr utvecklingen på miljöområdet i USA. Delstaterna har stor makt att fatta egna beslut, vilket inte minst de starka miljölagarna i Kalifornien visar. Opinionsmätningar tyder också på att Trumps skepsis till klimatförändringarna inte har en djup förankring bland väljarna.

* Utrikespolitik och nya vänner. Kinas Xi, Rysslands Putin, Saudiarabiens Mohammed bin Salman och Nordkoreas Kim beskrivs i hyllande tonarter av Trump. Samtidigt kastar sig Trump över gamla allierade, upphäver handelsavtal och ifrågasätter den västliga försvarsalliansen Nato. Det sätter hela den amerikanska utrikespolitiken i gungning. Trumps ovilja att tydligt fördöma den saudiske kronprinsens inblandning i mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi fick till och med republikanska uppbackare av Trump i kongressen att reagera negativt.

* Utanförskapet. Trump lovade att dränera träsket i Washington. Sedan han tillträdde har han mest ägnat sig åt att sparka sina egna ministrar och medarbetare och befäst att han inte förstå sig på lagspelet över partigränsen. Gör också det ovanliga att håna tidigare presidenter. Den nyvalde republikanske senatorn Mitt Romney har på nyåret tagit på sig uppgiften att leda den interna kritiken av presidenten. Samtidigt ligger USA i vänteläge för Robert Muellers utredning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.