Världen spås stå inför den värsta ekonomiska krisen sedan Wall Street-kraschen i New York 1929 och den stora depressionen. Det är en katastrof som berör så gott som alla och slår hårt framför allt mot redan svaga och sårbara.
Dit hör småskaliga jordbruk i utvecklingsländer. 50 procent av världens matkalorier produceras på 30 procent av världens jordbruksmark. Som exempel är 80 procent av alla jordbruk småskaliga i det av konflikter, klimatförändringar och arbetslöshet präglade området söder om Sahara.
– Det är en väldigt viktig grupp för matförsörjningen. Det finns omkring 500 miljoner småbruk i världen och två till tre miljarder människor är avhängiga av dessa jordbruk för sitt livsuppehälle. De småskaliga producenterna bidrar till omkring 50 procent av det globala intaget av kalorier. Ser vi till utvecklingsländerna är det 70 procent, säger Marie Haga, associerad vice president i IFAB, och tillägger:
– 80 procent av de fattigaste i världen bor på landsbygd. Covid-19 får stora följder för de boende på grund av bristande hälsotjänster, tillgång på vatten och dåliga sanitära förhållanden. De som producerar en stor del av vår mat är eller kan vara utsatta för sjukdomen. Vi ser hur de gradvis inte får sålt sina varor till följd av restriktioner. När de lever ur hand i mun är de inne i en väldigt ond spiral.
Tre av fyra fattiga bor landsbygden
Tre fjärdedelar av de fattigaste i världen bor på landsbygden i utvecklingsländer. De flesta livnär sig på jordbruk. När deras varor inte kan levereras måste de kastas. Många av de minst utvecklade länderna är dessutom beroende av jordbruken för att klara försörjningen av sina medborgares basala behov av föda. Det gäller både på landsbygden och i tätorter när den globala handeln försvåras eller stoppas av drastiska krisåtgärder och stängda gränser.
Bönder och deras familjer i små jordbruk är bland de mest svaga och marginaliserade grupperna i samhällena. Särskilt gäller det kvinnor, ungdomar och ursprungsfolk. Ofta lever de tätt tillsammans under primitiva förhållanden. Utöver riskerna för att bli smittade av viruset och att inte få vård och mediciner ställs deras existens på sin spets om de inte når ut med och kan sälja vad de odlar och skördar. Det är deras enda källa till inkomst. Marie Haga;
– Matbrist skulle få stora konsekvenser även för oss i norr. Svält och fattigdom leder till ökad instabilitet och extremism. Vi sitter alla i samma båt.
För henne handlar det om att vinna kriget mot viruset, men även om att vinna freden – att se till att utvecklingsprocessen inte stannar och löses upp:
– Det finns behov för mer investeringar på medellång och längre sikt för att öka motståndskraften och bekämpa fattigdom och hunger. Vad som började som en hälsokris kan förvandlas till en matkris om vi inte vidtar åtgärder nu.
Det är ett undantagstillstånd med utegångsförbud
IFAD går nu ut med en internationell appell om stöd för ett stimulanspaket för fattiga på landsbygden i utvecklingsländer för att motverka vad Marie Haga kallar en ny tsunami. Det sker i samarbete inom FN och med internationella finansinstitutioner. IFAD skjuter till 40 miljoner dollar av egna medel och hoppas att deras givare bidrar med ytterligare omkring 200 miljoner dollar. Det blir totalt motsvarande 2,5 miljarder kronor.
– Vi omdisponerar också stora pengar inom existerande program. Stimulanspaketet kommer att riktas mot de fattigaste människorna i de fattigaste länderna för att upprätthålla matproduktionen. Det rör sig om insatsvaror, bidrag för att marknader, transporter och lager ska hållas öppna, tillgång till kapital för bönder och små och medelstora företag och digitala tjänster.
Han tvingats arbeta hemifrån i undantagstillstånd
Marie Haga har under snart sex veckor tvingats arbeta hemifrån i Rom.
– Det är ett undantagstillstånd med utegångsförbud. Vi får bara gå ut köpa mat och mediciner. Polisen stoppar dig. Vi har haft några sjukdomsfall i vår organisation, men inga dödsfall. Vi har varit lyckligt förskonade, men det blir mycket att hantera och en stor utmaning när vi efter hand får gå tillbaka till ett normalt liv.
I en strid ström av nya larmrapporter kan hon läsa om hotade mat- och vattenbrist, om redan utsatta ungdomar som får tillgången strypt på mat, vatten och skydd, om barn som inte får skolmat när deras skolor stängs, en växande politisk oro när ekonomin snabbt försämras inte minst i Afrika och om förutsägelser om att 2020 kan bli det varmaste året sedan mätningarna startade 1880. Klimatförändringen tar inte paus under coronakrisen, men följderna multipliceras.
– Det är komplicerat, men vi får inte ge upp. Vi får inte blir överväldigade av problemen, utan måste försöka använda oss av de möjligheter som vi har för att förhindra att värden går in i en matkris och en ännu mer dramatisk ekonomisk situation.
Fakta: IFAD
International Fund for Agricultural Development, IFAD, är ett av FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbrukssektorn. Andra är World Food Programme, WFP, och Food and Agriculture Organization, FAO. IFAD stödjer utvecklingsprojekt inom näringar på landsbygden, främst jordbruk, i syfte att bekämpa fattigdom. Huvudkontoret är beläget i Rom.
Marie Haga har ansvar i IFAD:s ledning för kommunikation, globalt engagemang, partnerskap och resursanskaffning. Hon sköter även relationerna med fondens 176 medlemsländer. Tidigare arbetade hon bland annat med utrikesfrågor och som politiker. Hon är före detta partiledare för Senterpartiet i Norge och har haft en rad ministerposter.
