Hundratusentals människor fyllde huvudstaden för att åter protestera mot landets styre — trots Bouteflikas sorti.
- Vi vill att en ny generation regerar det här rika landet och säkrar en bättre framtid för folket, sade, 80-årige Jamina, som protesterade tillsammans med sina fem barnbarn, till nyhetsbyrån Reuters på fredagen.
Stämningen? Både hoppfull och avvaktande, konstaterade den algeriska journalisten Khaled Drareni, som bor i Alger, tidigare för TT.
- Abdelaziz Bouteflika har avgått, vilket tolkas av många som att halva slaget är vunnet. Men lika mycket återstår. Nu kommer de riktigt viktiga besluten att fattas, sade han.
Fyra dagar har gått sedan den sjuklige Abdelaziz Bouteflika lämnade in sin avskedsansökan till landets konstitutionella råd. Trots det har de två kamrarna i parlamentet inte träffats än för att officiellt utse en efterträdare, vilket konstitutionen påbjuder.
Har inte stöd
Enligt artikel 102 i Algeriets konstitution ska en interimspresident utses om landets president avgår eller anses oförmögen att fullgöra sin uppgift. Interimspresidenten får sedan sitta i max 90 dagar, och har bara mycket begränsade befogenheter. Under tiden måste ett nytt val utlysas.
Lotten faller automatiskt på talmannen i det algeriska parlamentets övre kammare, som just nu är 77-årige Abdelkader Bensalah. Den nuvarande talmannen har länge spelat en viktig roll i maktens rum i Algeriet, och gjort sig känd som en trogen allierad till Abdelaziz Bouteflika.
Med andra ord – en del av det system som demonstranterna i Algeriet vill ha bort.
- Jag tror att man är väldigt rädd för vad reaktionerna på den här utnämningen kan bli. De vet att Abdelkader Bensalah inte har folkets stöd, säger Khaled Drareni.
Krav på arméchefen
Rädslan för folkets ilska är befogad. Den märks hos de flera forna allierade till Abdelaziz Bouteflika, som en efter en har vänt kappan efter vinden i ett försök att blidka demonstranterna.
Det har fungerat sådär. Arméns högsta chef Ahmad Gaïd Salah, som varit trogen Abdelaziz Bouteflika sedan 1990-talet, gick i förra veckan ut i stöd för proteströrelsen och krävde presidentens avgång.
Taktiken fick motsatt effekt – nu kräver proteströrelsen att även Ahmad Gaïd Salah lämnar sin post.
- Han backade öppet ett femte mandat för Bouteflika tidigare, men ändrade sedan plötsligt sin melodi. Förmodligen blev han chockad över folkets kraft, säger Khaled Drareni.
Ahmad Gaïd Salah är inte ensam. Proteströrelsen kräver även att männen som kallas för B-trion avgår: Abdelkader Bensalah, premiärminister Noureddine Bedoui och Tayeb Belaiz, som tillsattes av Abdelaziz Bouteflika som ordförande för det konstitutionella rådet i februari.
Nej till 102
Fredagens protester kommer att fokusera på det politiska systemet i allmänhet, och artikel 102 i landets grundlag i synnerhet. Enligt många spelar konstitutionen den politiska makten i händerna, säger Khaled Drareni.
- Det folket vill ha är en demokratisk övergång som sker utanför konstitutionen – ett nationellt råd som består av kvinnor och män som aldrig varit en del av systemet, som kan driva landet framåt på ett ansvarsfullt sätt och mot fria val.
Om det är möjligt vet han inte.
- Den närmaste tiden blir extremt viktig för att se om det kan bli så.
Bakgrund: Proteströrelsen i Algeriet
Den 10 februari tillkännagav Algeriets dåvarande president Abdelaziz Bouteflika, då 81 år gammal, att han tänkte kandidera till en femte mandatperiod i det presidentval som var planerat till den 21 april. Detta trots att grundlagen förbjuder det.
Abdelaziz Bouteflika har tjänat som president sedan 1999. Efter en stroke 2013 är han rullstolsburen och syns sällan offentligt.
Beskedet väckte reaktioner i landet, och en protestmarsch utlystes fredagen den 22 februari. I huvudstaden Alger samlades tusentals människor som, trots ett demonstrationsförbud i kraft sedan 2001, hade avsikten att marschera mot presidentpalatset för att visa sitt missnöje. "Nej till ett femte mandat" var den mest använda sloganen. Polisen ska ha använt vattenkanoner och tårgas, och vissa demonstranter kastade stenar. I övrigt var marschen förhållandevis fredlig.
Presidentens stab utlovade snabbt politiska reformer, vilket närmast intensifierade protesterna. I stället meddelade Abdelaziz Bouteflika den 11 mars att han drar tillbaka sin kandidatur, och att presidentvalet skjuts fram på obestämd tid. Den kritiserade premiärministern Ahmed Ouyahia avgick, och ersattes av Noureddine Bedoui.
Beskedet spädde på ilskan ytterligare. Proteströrelsen var nu ett faktum i stora delar av landet. Stora marscher anordnas varje fredag sedan dess. Kraven har alltmer kommit att rikta sig mot hela den politiska eliten, kallad "le pouvoir", som demonstranterna menar präglas av korruption och svågerpolitik.
Den 1 april, 20 år efter att han valdes till president, lämnade Abdelaziz Bouteflika – som nu fyllt 82 år – in sitt avgångsbesked.
