Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Både USA.s president Barack Obama, som fick fredspriset 2009, och pristagaren 2014, den kenyanska politikern Wangari Maathai som kämpar för kvinnor och miljön, var kontroversiella val – men på olika sätt. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Omdiskuterat fredspris i förändring

Från att ha varit en utmärkelse för personer eller organisationer inom fredsrörelsen är Nobels fredspris i dag betydligt bredare – men knappats mindre kontroversiellt. Att prisa mikrolån och kvinnokämpar har gjort att Nobelkommittén både har hyllats och fått utstå skarp kritik.

Tävla i fred? Det är en motsägelse i sig och det beror inte bara på att fred är ett så pass svårdefinierat begrepp, enligt Rebecka Lettevall, biträdande professor i idéhistoria vid Malmö universitet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Fred är inte är mätbart. Det finns så många ingångar: fredsförhandlingar mellan stater, gräsrotsprocesser, religiösa aspekter. Fred är ju inte bara avsaknaden av krig, säger hon.

Och kanske är det därför som Nobelkommittén som utser fredspristagarna har gjort flera kursändringar under årens lopp.

FN-män prisas

Fram till första världskriget gick fredspriset oftast till fredsrörelsen. Under mellankrigstiden fick världen en ny syn på fredsarbete och priset gick då till personer kopplade till det nybildade Nationernas förbund, FN:s föregångare. Under kalla kriget präglades priset i stället av de ökande spänningarna i världen och flera statsmän och FN-företrädare fick åka till Oslo och hämta Nobelmedaljen.

- Men vid millennieskiftet förändrades det. Under den perioden var det ett antal priser som var intressanta, som visade på ett vidgat fredsbegrepp och på att fredspriset kunde uppmärksamma andra typer av företeelser än vad det hade gjort tidigare, säger Lettevall.

Det handlade om personer och organisationer som verkat för fattigdomsbekämpning, som Muhammad Yunus med sina mikrolån, för miljön, som IPCC och Al Gore, eller för kvinnors rättigheter, som iranska Shirin Ebadi och den kenyanska politikern Wangari Maathai.

- Priserna hade alla samma grundtanke: att gräsrotsarbete leder till fred, säger Lettevall.

Kritiserad omsvängning

Nobelkommittén har fortsatt med sitt breddade perspektiv, men det har väckt ont blod hos en del. Den norske juristen och fredsaktivisten Fredrik Heffermehl gick 2008 till attack mot kommittén och menade att den inte följer Alfred Nobels testamente, som reglerar fredspriset. I testamentet finns tre villkor för priset. Bland annat ska vinnaren ha gjort "mest eller bäst" för fred - en fras som förstås öppnar för olika tolkningar.

När president Barack Obama fick fredspriset 2009, bara nio månader in i sin första presidentperiod, fick kritikerna vatten på sin kvarn. Det resulterade i en formell utredning mot Nobelkommittén 2012, men den lades sedan ner.

TT: Är det aldrig "rätt" person som får Nobels fredspris?

- Det finns inget år som man kan säga att valet har varit okontroversiellt, faktiskt. Några anledningar till det är nog att det handlar om mycket pengar, mycket prestige och internationell uppmärksamhet, säger Lettevall.

Årets fredspristagare tillkännages klockan 11 på fredag.