Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Oeniga länder drar ut på klimatmöte

Klimatmötet i Glasgow går nu på övertid. De sista detaljerna hamras nu fram i ett försök att få länderna att göra mer för bromsa den globala uppvärmningen.

Fattiga länder drabbas hårdast av klimatförändringarna men har bidragit minst till att orsaka dem. Så vem ska betala för klimatkrisen?

Det har varit en av tvistefrågorna under COP26 i Glasgow – där de närmare 200 länderna har haft svårt att komma överens om frågor som kokar ner till pengar, pengar, pengar.

Att rikare länder ännu inte har lyckats leverera de 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till utvecklingsländer som det beslutades om för mer än tio år sedan låg som en mörk skugga över COP26 redan från start. Nu efterlyser sårbara länder mer stöd för att anpassa sig till klimatförändringarna och för att täcka upp för skador som redan har inträffat.

Fakta: Fem viktiga förhandlingsfrågor under COP26

Handel med utsläppsrätter: Regler för hur internationellt samarbete genom exempelvis utsläppshandel ska fungera.

Transparens: Regler för hur länder bör rapportera in sina utsläpp och klimatåtgärder.

Gemensamma tidsramar: Regler för vilka tidsramar som gäller för ländernas nationella klimatåtaganden.

Klimatfinansiering: Rika länders ekonomiska stöd till utvecklingsländer.

Klimatanpassning: Samarbetet för att stärka länders förmåga att hantera effekterna av klimatförändringarna.

Regelboken

En annan stor stridsfråga är den ökänt komplicerade artikel 6, som fastställer regler för handel med utsläppsrätter. Det är en av de sista pusselbitarna i den så kallade regelboken som krävs för att Parisavtalet ska kunna fungera fullt ut. Regler för transparens och gemensamma tidsramar för rapporteringen återstår också för COP26 att lösa.

Det nästan två veckor långa klimatmötet skulle egentligen ha tagit slut på fredagen. Men när mörkret hade sänkt sig över Glasgow meddelade mötets ordförande att förhandlingarna skulle fortsätta in i helgen och ett nytt utkast till slutuppgörelse väntas presenteras kring klockan 09 på lördagen, svensk tid.

Det ska sedan nagelfaras och diskuteras ytterligare – men den officiella förhoppningen är att klubban ska kunna slås i bordet före lördagens slut.

Enligt nyhetsbyrån Reuters beror förseningarna bland annat på att en grupp länder, med Kina och Saudiarabien i spetsen, har satt sig emot formuleringar om att subventioner till fossila bränslen ska förbjudas.

Minska utsläpp

Den övergripande ambitionen med mötet är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader vid liv – för att på så sätt mildra de mest förödande effekterna av klimatförändringarna. För att nå dit måste utsläppen av koldioxid minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, och nå nettonoll vid 2050.

Det är länderna dock inte i närheten av att uppfylla. Deras nuvarande klimatåtaganden pekar mot globala utsläpp som ökar med nästan 14 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer.

Fakta: FN:s klimattoppmöte

FN:s klimattoppmöte COP26 hålls i Glasgow i Skottland den 31 oktober till den 12 november. Det skulle egentligen ha hållits i november förra året men sköts upp på grund av pandemin.

På mötet ska länderna bland annat förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras i praktiken. Vissa frågor i den så kallade regelboken är fortfarande olösta. Dessutom kommer fokus att ligga på hur ambitionerna kan höjas i den globala klimatpolitiken.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

Parternas klimatlöften inför COP26 pekade mot en global uppvärmning på 2,7 grader vid seklets slut, enligt FN.