- Jag tror att man kommer att vara frestad att hålla nyval redan i höst, säger Michael Sahlin som tidigare har varit Sveriges ambassadör i Ankara och numera forskar vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Den knappa segern i den turkiska folkomröstningen ger president Recep Tayyip Erdogan mer makt. Samtidigt har den kallats för en "pyrrhusseger", eftersom den inte blev den stora framgång som presidenten hade hoppats på. Regimen kraftsamlar nu för att så snabbt som möjligt implementera den nya grundlag som omröstningen har handlat om.
Lydigare parlament
I november 2019 hålls såväl president- som parlamentsval, då grundlagsförändringarna ska vara genomförda. Men enligt Michael Sahlin kommer regimen att försöka få ändringarna införda betydligt tidigare än så.
- Det har att göra med behovet av ett ännu lydigare parlament än det man nu har. Därför vill man skynda på processen och smida medan järnet är varmt, säger Michael Sahlin.
Det regerande AK-partiet har majoritet i parlamentet, men inte absolut majoritet.
Feberaktig mobilisering
Men en påskyndad process med ett nyval innebär samtidigt att regimen tar en risk, påpekar Michael Sahlin.
- Väljer man att hålla ett nyval av de här skälen, så drabbas ekonomin ytterligare. Då är man tillbaka i valfebern och den feberaktiga mobiliseringsmiljön och kraftiga polariseringseffekt som det leder till. Turkiet är inne i en väldigt skakig tid, där omvärlden dessutom reagerar med tydlig kyla mot ett odemokratiskt tillstånd i landet, säger han.
Folkomröstningen visar att folket är delat, men samtidigt kommer allt fler signaler om splittringar även inom regeringspartiet.
- Jag vet att det finns sådana stämningar av betryckthet över hur man pumpar vidare med massmobiliserandet. Samtidigt finns det ingen backningsmån – har Erdogan tagit fan i båten så måste han också ro honom i land. Det här är ett ohyggligt dilemma för alla parter, säger Michael Sahlin.
I händerna på Erdogan
Turkiet är nu i händerna på en enda man. Det finns enligt Michael Sahlin inga politiska mekanismer kvar att ta till för att åstadkomma förändring eller maktbegränsning.
- Allt gott som kan komma framöver handlar om huruvida presidenten i sin godhet sträcker ut sin hand. Men det handlar i så fall om en gåva, och inte om någon politisk process. Det kräver anpassning av alla parter och att man håller sig väl med regimen. På sikt är det en fullständigt ohållbar situation, men just nu ser ingen någon möjlighet att göra någonting åt det.
Fakta: Förslaget till ny turkisk grundlag
Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där lagstiftning inte existerar.
Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Parlamentsval ska ske samtidigt som presidentvalet.
Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar på posten till 2029.
Källor: AFP, al-Jazira och Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Fakta: Kuppförsöket i Turkiet
Vid 22-tiden fredagen den 15 juli inledde delar av den turkiska militären ett försök till statskupp och tog kontroll över strategiska platser i Istanbul och Ankara.
Kuppförsöket slogs ned av regeringen och president Recep Tayyip Erdogan återtog kontrollen över landet. Tusentals turkar gick ut på gatorna för att visa regeringen sitt stöd.
Efter kuppförsöket har omfattande utrensningar inom militären, polisen, rättsväsendet och utbildningssystemet gjorts. De gripna och avsatta anklagas för att stödja predikanten Fethullah Gülen, bosatt i USA och tidigare allierad med Erdogan.
Undantagstillstånd råder, vilket ger presidenten och regeringen utökade befogenheter.
Över 100000 lärare, domare, åklagare och andra statliga tjänstemän har avskedats sedan kuppförsöket.
