Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Många av vittnesmålen i Kinas metoo-rörelse har postats på den populära mikrobloggen Wiebo, Kinas motsvarighet till Twitter. Men regimen censurerar snabbt bland inläggen. Arkivbild.

Nytänd #metoo kämpar mot censur i Kina

En av Kinas populäraste programledare och flera andra kända män beskylls för sexuella ofredanden i den lavin av metoo-anklagelser som har rasat fram i Kina. Efter att den repressiva stormakten censurerade vårens vittnesmål försöker kvinnorna nu att ge igen.

Gnistan var de anklagelser mot en känd kinesisk nyhetsprofil som publicerades i en anonym tidningsartikel på nätet i slutet av juli. En kvinnlig journalist berättade att nyhetsprofilen våldtagit henne när han var hennes chef. Snabbt följdes anklagelserna av liknande berättelser i sociala medier – kvinnor som beskyllde profilen för sexuella övergrepp.

Vittnesmålen väckte Kinas metoo-rörelse, som har legat i träda sedan i början av 2018 när en första våg bara nådde landets universitet innan regimen satte stopp för den.

Känd tv-profil

I slutet av förra veckan fick anklagelser mot en känd programledare sociala medier i landet att explodera ytterligare. Mannen jobbar på tv-kanalen CCTV som är språkrör för det styrande kommunistpartiet. En kvinnlig före detta praktikant på kanalen berättade om tafsande i ett inlägg på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter. Kommentarerna rasade in i tusental och tv-stjärnans namn trendade på mikrobloggen, rapporterar The Guardian.

- I Kina ses sexrelaterade ämnen som tabu och det gör att unga kvinnor förmodligen inte vet hur vanligt förekommande det faktiskt är, säger den före detta praktikanten till den brittiska tidningen.

En ny metoo-våg tog fart bland Kinas över en miljard sociala medier-användare. Kvinnan som avslöjat nyhetsprofilen fick ta emot hundratals meddelanden med andra kvinnors berättelser medan en tidning i huvudstaden Peking uppmanade läsare att dela med sig av sina erfarenheter och drunknade i svar, skriver The Guardian.

En lång rad offentliga män anklagades, däribland två kända aktivister som båda bad offentligt om ursäkt, skriver den kinesiska tidningen China Daily. Över 20 kvinnor har gått ut med sina berättelser. Men euforin över att få uttrycka sitt missnöje skulle bli kortvarig – även denna gång.

Omgående censur

Inom ett dygn hade alla spår av anklagelserna mot CCTV-stjärnan försvunnit från internet och artikeln i Peking-tidningen tagits bort. Metoo-relaterade sökfraser blockerades på Weibo. Flera dagar senare är metoo fortfarande det tionde mest censurerade sökordet på mikrobloggen, enligt yttrandefrihetssajten Free Weibo.

- Regimen tar strid mot allt som skulle kunna bli en folklig rörelse, även om det är frågor som kan verka opolitiska, säger Oscar Almén, Kinakännare och forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, till TT.

- Man vill inte att folk ska organisera sig och driva frågor spontant, man vill ha kontroll.

Det förklarar varför statliga medier faktiskt har rapporterat om en del av metoo-fallen, regimen vill ta makten över vad som skrivs och hur.

Del av trend

Metoo-censuren är en del av en större trend i Kina, enligt Almén.

- Från det att Xi Jingping tog makten 2013 började man slå ner mer på allt som handlar om att driva människors rättigheter, säger han.

Det gör det näst intill omöjligt för rörelser som metoo att samla tillräckligt med fart.

- Just nu känns det som att det inte finns utrymme för någonting alls i Kina. Censuren är så hård att de lyckas tysta ner en del nyheter fullständigt, säger Almén.

Men förkämparna försöker att komma runt Pekings kontroll. Bland annat använder man en annat, dialektalt ord för "me" i metoo, enligt The Guardian.

- Inte ens den striktaste censur kan stoppa människor från att uttrycka sin mening, säger en av kvinnorna till tidningen.