pushbacks av migranter som ska ha utförts av kroatisk polis nära gränsövergången mellan Kroatien och Bosnien-Herzegovina i Maljevac. Nu kommer nya uppgifter om övergrepp. Bild: Edo Zulic">
Amnesty har tidigare avslöjat hur migranter i stor omfattning våldsamt avvisas, pushbacks på engelska, bland annat vid gränserna till Grekland och Kroatien. Det är spänt även i länder som Polen och Litauen.
Dit kommer nu tusentals migranter från Belarus. Problemen växer och spänningen stiger för varje dag. Flera dödsfall rapporteras. Det är inte bara en politisk kris i förhållande till den auktoritära och från västs sida isolerade regimen under Aleksandr Lukasjenko i Minsk.
Det är också en påminnelse om att migrantkrisen inte slutade 2016 efter att över en miljon män, kvinnor och barn, framför allt utomeuropéer, kommit till EU. Människor fortsätter att söka sig hit hela tiden om än för tillfället i mindre skala.
Även från talibanernas och den humanitära krisens Afghanistan flyr nu stora skaror av enskilda och familjer efter maktövertagandet för att undkomma hot och nöd. Många har nått Europa med hjälp av människosmugglare, ofta under svåra umbäranden.
Drömmen om Europa slutar i hopplöshet
Många länder har stoppat avvisningar till Afghanistan av humanitära skäl. Men i mer eller mindre permanenta läger, som på de grekiska öarna, vittnar bland andra afghaner om hopplöshet. I det krigshärjade Libyen, där drömmen om Europa slutar för tusentals migranter, är förhållandena i läger inte sällan fruktansvärda med kriminalitet och sexhandel, enligt människorättsorganisationer.
Nu kommer också nya uppgifter om hur gränsvakter även inom EU avvisar flyktingar och migranter med våld vid unionens yttre gränser. Enligt journalistgruppen Lighthouse utförs detta av "skuggarméer" av maskerade män i Kroatien, Grekland och Rumänien.
EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson reagerar väldigt starkt:
– Vissa av de här uppgifterna är chockerande. Naturligtvis måste det här utredas, säger hon på en pressträff i Bryssel.
Ylva Johansson skulle redan under torsdagen diskutera avslöjandena med inrikesministrarna från både Grekland och Kroatien. Amnesty International har tidigare kommit med liknande uppgifter och starkt kritiserat EU:s gränsstyrka Frontex för att inte skydda människor.
Amnestys Balkananalytiker Jelena Sesar säger att i flera länder, inklusive Grekland, Polen, Spanien och Kroatien, möts människor som söker säkerhet och skydd med taggtråd och beväpnade gränsvakter. Hon framhåller i ett uttalande att journalistrapportens bilder av hur maskerad polis och gränstjänstemän i Kroatien slår migranter och asylsökande med pinnar, i uppenbart brott mot EU-lagstiftningen, är störande .
Amnesty: ”EU medskyldig till kränkningar”
– EU-kommissionens finansiering används av kroatiska myndigheter för att köpa polisutrustning och till och med betala lön till gränstjänstemän, vilket gör EU medskyldig till dessa kränkningar, säger Jelena Sesar.
Men migration är inte bara ett tilltagande humanitärt och rättsligt problem i Europa. Enligt FN:s flyktingorgan är över 80 miljoner människor på flykt i världen. Det är den högsta noterade siffran. Krig, förtryck och fattigdom får allt fler att lämna sina hem och söka sig till andra platser i sitt land eller utomlands. En annan och ökande orsak är miljöhot.
Klimatförändringar driver fler på flykt
Enligt den internationella tankesmedjan The Institute of Economics and Peace (IEP) i London, är det troligt att antalet människor på flykt kommer att stiga i takt med att klimatförändringar och miljöförstöring ökar.
– Antalet människor som vi kommer att möta i framtiden är av en helt annan magnitud, säger Serge Stroobants, verksamhetschef för Europa, Mellanöstern - Nordafrika på IEP i London, skriver TT.
Över en miljard människor bor i områdena som lider störst risk att drabbas av klimatförändringarna. Det rör främst länder söder om Sahara och från Angola till Madagaskar i Afrika, i Mellanöstern och i ett centralasiatiskt bälte från Syrien till Pakistan. Afghanistan är det land som enligt rapporten löper störst risk.
FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi vill att EU-länderna tar in totalt 42 500 kvotflyktingar från Afghanistan under de kommande fem åren. Ylva Johansson anser att det är genomförbart, men att det är upp till medlemsländerna.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.