Rohingyer väntar på att få mat nära flyktinglägret vid Kutupalong.
Rohingyer väntar på att få mat nära flyktinglägret vid Kutupalong.

Nya uppgifter om bybränningar i Burma

Dagen efter att Burmas ledare Aung San Suu Kyi lovat att återställa freden i Rakhine kommer rapporter om att byar bränns igen. Läkare utan gränser oroas för situationen i området och ser en risk att hälsosituationen i de enorma flyktinglägren snabbt kan försämras.

ANNONS
|

Den burmesiska militärens insatser mot minoritetsgruppen rohingya har tvingat över 420000 människor att fly från delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh. Människorättsorganisationen Human Rights Watch släppte på tisdagen satellitbilder som visade att över 200 byar i princip helt förstörts. Samma dag höll ledaren Aung San Suu Kyi sitt första tal om situationen.

- Det var första dagen vi inte hört något om bränderna. Men i dag startade de igen. Jag trodde att det skulle vara över, säger Chris Lewa, vid organisationen Arakan Project, till TT på onsdagen.

ANNONS

"Försöker inte ens dölja det"

Hon berättar att två uppgiftslämnare berättat för henne att man sett kraftig rök från en av byarna i gränsområdet nära Bangladesh.

- De försöker inte ens dölja det. Folk kan se och fotografera det från Bangladesh, säger hon.

Läkare utan gränser (MSF) oroas över situationen i Rakhine och kräver att hjälporganisationer släpps in igen.

- MSF har haft aktiviteter under lång tid i Rakhine. Nu har tillträdet till området begränsats, så det är omöjligt att veta hur situationen är för folket som är kvar där. Det är absolut nödvändigt – med tanke på vad vi sett och vad de som flytt berättar – att humanitära organisationer får tillträde till Rakhine, säger Robert Onus, akutsamordnare i Bangladesh.

"Aldrig kritiserat"

Aung San Suu Kyi, som tidigare hyllats för sitt demokratiarbete, har efter talet fått fortsatt internationell kritik, bland annat för att hon inte kritiserat militärens insats. Själv motsätter sig anklagelserna.

ANNONS

- Vi har aldrig ändrat vår inställning. Vårt mål har varit en nationell försoning från första början. Vi har aldrig kritiserat själva militären, bara deras handlingar, säger hon i en intervju med Radio Free Asia, efter att ha fått frågan om huruvida hennes inställning till militären har mjuknat eller inte.

På den bangladeshiska sidan av gränsen bygger Läkare utan gränser ut sin verksamhet för att ta hand om de människor som flytt. Samtidigt som flyktingarna hukar under monsunregn fortsätter arbetet med att sätta upp ett gigantiskt läger för omkring 400000 människor. En del rohingyer har på egen hand flyttat dit, andra ska enligt medieuppgifter ha tvingats. Onus ser stora problem med lägret.

- Man försöker att bygga en helt ny stad på en vecka eller två, säger han.

Risk för sjukdomar

MSF:s personal behandlar patienter som drabbats av sjukdomar och skador till följd av de begränsade skydden, och bristen på rent vatten.

ANNONS

- Vi har många med luftvägsinfektioner, och en hel del diarré. Vi har också en del som utsatts för våld, även om de var fler tidigare.

Kombinationen av dåliga skydd, brist på rent vatten och en osäkerhet kring matförsörjningen är en farlig cocktail, enligt MSF.

- Risken för sjukdomsutbrott är väldigt hög, säger han.

TT

Fakta: Rohingya

(TT)

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera.

ANNONS