Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Demonstranter i Rangoon, Myanmar, under onsdagens protester.
Demonstranter i Rangoon, Myanmar, under onsdagens protester. Bild: AP/TT

Nya protester i Myanmar efter blodig onsdag

Myanmars demokratirörelse trotsar juntans brutala våld och ger sig ut på gatorna igen, dagen efter det att militären skjutit skarpt in i folkmassor och minst 38 personer dödats.

Både i landets största stad Rangoon och den andra staden Mandalay har demonstranter samlats för att protestera mot militärstyret, som genom en kupp i början av februari gjorde slut på ett årtionde av stapplande demokrati.

I det restaurang- och bartäta området San Chaung i miljonstaden Rangoon, där demonstrationer hållits nästan dagligen de senaste veckorna, har människor byggt barrikader av gamla däck, tegelstenar, sandsäckar, bambu och taggtråd.

"Plikt att göra motstånd"

På marken har bilder av juntaledaren Min Aung Hlaing tejpats upp för att hindra säkerhetsstyrkornas framfart, då poliser och soldater antas vilja undvika att trampa på honom.

– Gårdagen var fasansfull, ett förödande bevis på att militären i Myanmar inte har förändrats sedan 1962, säger aktivisten Thinzar Shunlei Yi, syftande på startpunkten för juntastyret.

– Nu är det vår plikt att göra motstånd, fortsätter hon.

En matförsäljare tror att även torsdagen kan bli våldsam.

– Från halv tio-tiden kommer det att vara farligt här. De skjuter på gatorna.

Skotthål i huvudet

Under onsdagen spreds flera bilder från händelserna i Myanmar på nätet, bland annat föreställande blodiga kroppar med skotthål i huvudet. Omvärlden har i skarpa ordalag fördömt våldet mot demonstranterna, som USA:s utrikesdepartement har kallat frånstötande och Frankrikes president Emmanuel Macron krävt ett omedelbart slut på.

Fler än 50 personer har enligt FN dödats sedan militärens maktövertagande den 1 februari, då den folkvalda ledaren Aung San Suu Kyi och ett stort antal andra civila politiker sattes i husarrest.

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen, och över 50 personer har dödats av militären.

Källor: NE, Landguiden, AFP