Nya moskén symbolisk seger för pressad Erdogan

På den åttonde årsdagen efter massprotesterna i Geziparken har Recep Tayyip Erdogan invigt en ny moské vid det symbolladdade Taksimtorget i Istanbul. Valet av plats polariserar – något som ingår i den turkiske presidentens strategi, enligt Turkietkännaren Paul Levin.

ANNONS
|

Med en höjd på 21 meter och kupol som mäter 28 meter i diameter intar Taksimmoskén en dominerande plats vid det berömda torget i hjärtat av den europeiska delen av Istanbul. Byggnaden rymmer omkring 4 000 personer, men det stora intresset för fredagens invigning med president Erdogan bland gästerna gjorde att tusentals fick be ute på gatan, enligt AFP:s korrespondent.

Taksimtorget har varit skådeplats för många viktiga händelser under den turkiska republikens snart hundraåriga historia, däribland förstamajmassakern 1977, då tiotals personer dog när ett demonstrationståg besköts av högerextremister, och massprotesterna mot regeringen 2013, som utlöstes av planer på att uppföra kopior av osmanska militärbaracker i Geziparken.

ANNONS

Här står också Republikmonumentet till minne av Mustafa Kemal Atatürks grundande av den turkiska republiken 1923. Torget förknippas av många Istanbulbor med modernism och sekularism, vilket gör moskébygget kontroversiellt.

Lades i malpåse

Erdogan försökte redan som Istanbuls borgmästare på 90-talet bygga en moské vid Taksim. Det ansågs då politiskt omöjligt, och projektet lades i malpåse. Sedan dess har Turkiet under det styrande AK-partiet förändrats, enligt Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– AKP har haft makten i snart 20 år, och under den tiden bidragit till att ge religionen en mer framskjuten plats i samhället och i det offentliga, på ett sätt som tidigare inte ansågs acceptabelt eller förenligt med den sekulära republiken, säger han.

Taksimmoskén är ett i raden av religiöst färgade prestigeprojekt för president Erdogan, vars "nya Turkiet" på många sätt avviker från landsfadern Atatürks idéer.

Museum blev moské

Öppnandet sker mindre än ett år efter det att den världsberömda helgedomen Hagia Sofia på andra sidan Gyllene hornet åter blev moské, efter att ha fungerat som museum sedan 1935. Hagia Sofia härstammar från 500-talet och var bysantinsk kyrka i nära tusen år, innan den blev moské efter Konstantinopels fall 1453.

Den regeringsvänliga nyhetssajten Daily Sabah beskriver moskébygget vid Taksimtorget som ett uttryck för religiös tolerans. Kritikerna pekar i stället på den islamisering som man anser pågår under Erdogans styre, en bild som delas av Paul Levin.

ANNONS

– Det här är en av väldigt många moskéer som har byggts av AKP. Det har också öppnats nya religiösa skolor, och det religiösa direktoratet Diyanet har fått en mångdubbelt ökad budget. Dessutom har religiös symbolik och religiösa och konservativa normer fått en mer framträdande roll i samhället.

Del i "kulturkrig"

Symbolfrågorna ses av vissa bedömare som en del i ett "kulturkrig", som ska avleda uppmärksamheten från regeringens misslyckanden på det ekonomiska området, som den höga arbetslösheten och skenande inflationen.

– Det har varit en valtaktik, helt enkelt, och en framgångsrik politisk strategi hos Erdogan. Ju mer krisläge som råder och ju mer polariserad debatten är, desto mer har han gynnats politiskt, i alla fall tidigare, säger Levin.

Frågan är dock hur hållbar strategin är. De senaste årens opinionsmätningar visar en tydlig nedgång för Erdogans AK-parti. En studie som jämfört attityder under en tioårsperiod visar samtidigt att andelen turkar som beskriver sig som religiöst konservativa har sjunkit från 32 procent 2008 till 25 procent 2018.

Smak för modern livsstil

– Ironiskt nog kan det delvis förklaras med AKP:s framgångar under sitt första årtionde vid makten, med ekonomisk tillväxt och ett i vissa avseenden öppnare samhällsklimat. Folk fick tillgång till modern teknik, sociala medier och därmed smak för en livsstil som skiljer sig från den traditionellt konservativa, säger Levin.

ANNONS

– Nu vänder sig de unga som Erdogan brukar kalla "den fromma generationen" emot hans "nya Turkiet", i alla fall den religiösa och konservativa dimensionen av det.

Det konservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång, med förbättrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.

Kuppförsöket 2016 blev startskottet för en allt mer hårdför politik, som bland annat har inneburit att hundratusentals människor har fängslats eller fått sparken, anklagade för samröre med Gülenrörelsen, som Erdogan pekar ut som ansvarig för kuppen (predikanten Fethullah Gülen nekar själv till inblandning). Även ett stort antal journalister har fängslats på oklara grunder.

Efter att ha omvalts som president 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en allt mer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS