Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/4

Nya massprotester väntar i Libanon på nationaldagen

Vad som händer i Libanon är historiskt. Det säger Rami Khouri, professor i journalistik vid Beiruts största universitet, AUB.
Under fredagen väntas nya massprotester på landets nationaldag.

De folkliga protesterna i Libanon har pågått i fem veckor och de finns i nuläget inga tecken på att de är på väg att mattas av.

– Protesterna är väldigt kraftfulla och drivs av hundratusentals människor som är övertygade om att få regeringen på fall, säger Rami Khouri, professor i journalistik vid det prestigefyllda American University of Beirut (AUB).

Under fredagen är det Libanons nationaldag – dagen då landet blev självständigt 1943 och bröt sig loss från det franska protektoratet. Nya demonstrationer väntas och det som sticker ut den här dagen är att hundratals libaneser som bor utomlands reser dit för att delta.

LÄS MER: Nya regeringskritiska protester i Libanon

Försöker locka utflyttade libaneser

Det som gjort det möjligt är en kampanj som har samlat in pengar från privatpersoner för att helt eller delvis hjälpa utomlands-libaneser med flygbiljetten.

Libanons diaspora uppskattas uppgå till cirka 14 miljoner – mer än dubbelt så stor som landets inhemska befolkning, enligt nyhetsbyrån Reuters. Många flydde från det libanesiska inbördeskriget mellan 1975-1990.

En av initiativtagarna är 23-åriga libanesiska Tracy Saad som bor i Amsterdam där hon läser sin master med inriktning på design och företagande.

Tracy Saad är en av initiativtagarna till kampanjen. Bild: Privat
Tracy Saad är en av initiativtagarna till kampanjen. Bild: Privat

– Vi vill hjälpa dem som vill åka tillbaka till Libanon för att ge självständighetsdagen en ny mening. Den dagen har alltid varit avsedd för militären och politikerna medan vanliga människor har hållits utanför firandet. Vi vill ta tillbaka självständighetsdagen från dem, säger hon.

Det rör sig om cirka 900 libaneser som via kampanjen fått hjälp att flyga ”hem”. Framförallt handlar det om studenter som tar sig från olika länder, allt från Frankrike till Australien. Från Sverige är det bara en person, enligt Tracy Saads uppgifter.

LÄS MER: Hennes dotter får inte bli libanes – enligt lagen

Ska demonstrera på Martyrtorget

Under fredagen sammanstrålar de influgna libaneserna med sina vänner och familjer på Beiruts internationella flygplats. Därifrån eskorteras de i bussar och bilar till Martyrtorget i centrala delar av huvudstaden där en stor demonstration väntar.

Tracy Saad kommer själv att vara där. Däremot kan inte resten av hennes familj delta där föräldrarna bor i Saudiarabien och brodern har sin bas i Kanada.

– Jag kommer att kämpa för oss alla fyra, säger hon.

Demonstrationerna ger henne för första gången hopp om att hemlandet kan frigöra sig från det sekteristiska politiska system som landet vilar på sedan självständigheten 1943 och som fortfarande är djupt inflätat i det libanesiska samhället.

LÄS MER: Vad handlar alla protester om?

"Jag har aldrig sett libaneserna så enade tidigare"

I Libanon delas makten mellan de religiösa grupperna. Hälften av parlamentarikerna är kristna, hälften muslimer. Presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

– Jag har aldrig sett libaneserna så enade tidigare. Under protesterna tänker folk inte på skillnaderna och det är därför jag tror att det kommer att lyckas, säger Tracy Saad.

Hon får medhåll av professor Rami Khouri, som tillfälligt befinner sig i Boston när GP når honom över telefon. Han gästföreläser ibland vid Harvard.

– De senaste tjugo åren har de pågått många protester i Libanon, men de har ofta varit fokuserade på en fråga, som sophantering, löner eller kvinnors rättigheter. Det som är historiskt nu är att folk över hela landet och från alla religiösa bakgrunder protesterar tillsammans.

Den överhängande frågan är om protesterna kommer att lyckas eller tvingas ge upp? En sak är klar enligt Khouri och det är att en ny regering snart måste komma på plats.

– Det kan inte fortsätta så här i ytterligare två-tre månader för det ekonomiska systemet kommer att kollapsa. Det finns en möjlighet att politikerna genomför större förändringar. Alternativet är att protesterna upplever sig besegrade och går hem. Men vad som än händer är det folkliga upproret en historisk vändpunkt för landet, säger Rami Khouri.

FAKTA: Protesterna i Libanon

De libanesiska protesterna startade den 17 oktober.

Den utlösande faktorn var koalitionsregeringens förslag på högre skatter och beskattning av samtal genom mobilappen Whatsapp. Det var en av flera tilltänkta åtgärder för att tackla den ekonomiska krisen i landet.

Men protesterna kom snart att handla om långt fler krav på den politiska eliten. Proteströrelsen, där studenter utgör en betydande del, kräver att hela regeringen avgår och ersätts av nya och hederliga ledare. En återkommande slogan under demonstrationerna är: ”Avgå alla”. Vidare vill de att samhällsservice som tillgång på rent vatten och elektricitet förbättras, att jobbmöjligheter skapas, att lagar mot korruption följs och att den sekteristiska maktfördelningen slopas.

Protesterna har redan fått effekter där premiärminister Saad al-Hariri avgick den 29 oktober avgick. Två gånger har även parlamentet hindrats från att sammanträda.

Enligt Rami Khouri, professor i journalistik vid AUB i Beirut, har maktapparatens sätt att hantera situationen varit ”fruktansvärt dålig”. De mest kritiserade personerna bland demonstranterna är parlamentets talman Nabih Berri och utrikesminister Gebran Bassil.

Det har förekommit sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Åtminstone en demonstrant har skjutits till döds.

De folkliga protesterna i Libanon hör till en trend som löper över Arabvärlden.

”Vad som händer i Libanon är en del av regionala protester som har pågått åtminstone i över tio år. Det rör sig om ungefär åtta-tio länder där folk nästan dagligen protesterar på gatorna, som i Irak, Algeriet, Sudan, Marocko och Jordanien”, säger Rami Khouri.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.