Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Planeten Venus är nästan lika stor som jorden, nu kan nya fynd i atmosfären tyda på att det finns liv även där. Bild: ESA

Nya fyndet – kan finnas liv i Venus atmosfär

Under måndagen publicerades en artikel i tidskriften Nature Astronomy där förekomsten av gasen fosfin bekräftas på Venus. Gasen ska enligt forskarna i dagsläget inte ha annat känt ursprung än från en biologisk process.
– Det pekar på möjligt liv i Venus atmosfär, säger Stas Barabash, professor och föreståndare vid Institutet för rymdfysik.

Under måndagseftermiddagen publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Atronomy där forskare upptäckt gasen fosfin i planeten Venus atmosfär. Hittills finns inga andra kända naturliga tillverkningsvägar för gasen än biologiskt liv, något som gör upptäckten väldigt betydelsefull enligt Stas Barabash.

– Det har spekulerats ganska länge om liv på Venus utan några observationer. På planetens yta är temperaturen närmare 450 grader och inte lämpligt för liv, men på en högre höjd uppe i atmosfären är det rimligt. Trycket och temperaturen är lägre och det finns inga farliga ämnen i gasen. Det kan bli så att någon typ av bakterier som lever i luften finnas där, säger han.

”Mycket med Venus atmosfär som vi inte förstår”

Upptäckten som gjordes med hjälp av mikrovågsteknik vid rymdforskningsstationerna på JMCT i Hawaii och ALMA i Chile har stor betydelse för den framtida forskningen, men att det är ett säkert tecken på liv i rymden ställer sig Stas Barabash tveksam till.

– För mig så tolkar jag det inte som en tydlig indikation att liv finns, men det är mycket med Venus atmosfär som vi inte förstår. Jag vill vara mycket försiktig med sådana frågor, men å andra sidan om det finns saker vi inte förstår så måste vi studera planeten vidare, förstå den mycket bättre, säger han.

Just nu utvärderar både NASA och den europeiska motsvarigheten ESA möjligheterna att skicka missioner till Venus under de kommande åren. Idén att det ska finnas liv på Venus har cirkulera i vetenskapliga kretsar ett tag men då var det bara spekulationer.

Nu kan den nya upptäckten öka möjligheterna att de blir av. I så fall kan en sond vara på plats om alltifrån 10 till 20 år då ny teknik behöver utformas som kan detektera gasen och klara av planetens extrema miljö.

LÄS MER: Recension: ”Rymdresan” i regi av Patrik Forsberg

Upptäckten har politisk betydelse

– Det finns ingen bättre tid än nu för den här upptäckten. Om man hör ett argument som pekar mot möjligt liv i atmosfären kan det få en politisk betydelse också för framtiden, säger Stas Barabash.

Forskarvärlden erkänner upptäckten som stor, men Barabash ser trots allt också likheter med upptäckten av metan på planeten Mars för cirka 15 år sedan.

– Då kände vi också bara till biologiska processer som kunde leda till metanproduktion, men nu vet vi att även andra processer som inte är biologiska kan generera gasen. Med det sagt så vet vi fortfarande inte vilken process på Mars som skapat den. Det är på något sätt samma historia nu på Venus.

Lider av kunskapsbrist

Även Johan Warell, astronom vid ESO, Europeiska sydobservatoriet, beskriver sig själv som sunt skeptisk till upptäckten, men tycker det är oerhört spännande. Det är ny forskning som lett fram till upptäckten och presentationen av resultaten har dröjt eftersom forskarna noggrant sökt efter andra möjliga tillverkningsvägar för fosfin – utan att kunna hitta något.

– Jag tror att det inte var någon som räknade med att man skulle hitta fosfin på Venus. Det finns nu två möjligheter, antingen en okänd process som producerar fosfin eller så är det biologiskt betingat. Det bästa sättet är att ta sig dit och mäta på plats, säger han.

Venus är till skillnad från exoplaneter en himlakropp som ligger relativt nära jorden, vilket gör den lite lättare att observera.

– Vi lider av kunskapsbrist om Venus. Det bästa är att ha en slags sond, en ballong som kretsar i molntäcket och tar prover på plats.

Johan Warell är astronom vid ESO, europeiska sydobservatoriet. Han blev förvånad när han fick höra att fosfin upptäckts på Venus.
Johan Warell är astronom vid ESO, europeiska sydobservatoriet. Han blev förvånad när han fick höra att fosfin upptäckts på Venus.

LÄS MER: Nasa: Månsten köpes, bra betalt

Jorden tvillingplanet

Venus har ofta kallats för jordens tvilling. Båda planeterna är nästan lika stora och för 4-5 miljarder år sedan började planeterna utvecklas på ungefär samma sätt. Sedan hände något som gjorde att deras utveckling separerade.

– Något gick fel för en av planeterna ur ett biologiskt perspektiv. Troligen gick allt fel för jorden eftersom det var vi som fick livet och det är en ovanlig process. Venus följde mer det klassiska scenariot när det gäller planetologi, säger Stas Barabash.

Venus enormt starka växthuseffekt har gjort klimatet på planetens yta extremt jämfört med det på jorden. Det finns däremot forskning som visar att det för ungefär fyra miljarder år sedan ska ha funnits vatten på planeten men på grund av de höga temperaturerna menar forskarna att det försvunnit.

En viktig vetenskaplig upptäckt

Sammanfattningsvis ser Stas Barabash de nya fynden på Venus som en viktig vetenskaplig upptäckt som kan komma att få stor betydelse för den framtida forskningen om planeten.

– Att hitta liv på en annan planet är en enormt stor fråga. Om man inte hittar någon annan förklaring till gasens uppkomst så är det ändå redan nu värt en ny mission till Venus.

Om planeten Venus

– Venus är den andra planeten från solen räknat.

– Planeten är nästan lika stor som jorden och kallas därför ibland för jordens systerplanet.

– Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel.

– Venus är den himlakropp som syns bäst på himlavalvet efter solen och månen. Den kallas för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk.

– Venus inre är ganska likt jordens. Den yttre delen av Venus består huvudsakligen av ett fast skikt av berg som kallas skorpan och som är ungefär 40 km tjockt.

– Venus yta domineras av stora slätter. Det finns också ett flertal breda fördjupningar. Nyligen offentliggjorda fynd tyder på att Venus fortfarande är vulkaniskt aktiv.

– Venus har en atmosfär som främst består av koldioxid samt lite kväve och även saltsyra. Den har ett tryck vid ytan som är ungefär 90 gånger större än trycket på jorden (motsvarar ungefär trycket på en kilometers djup i en ocean på jorden).

– Den stora CO2-rika atmosfären tillsammans med det oerhört höga atmosfärstrycket resulterar i en stark växthuseffekt som höjer yttemperaturen till ungefär 400 °C mer än vad den skulle varit i annat fall, vilket gör att yttemperaturen kan nå 500 °C. Detta gör Venus yta varmare än Merkurius, trots att Venus ligger nästan dubbelt så långt från solen.

Källa : Wikipedia, IRF

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.