Ökenvärmen på basen utanför Timbuktu hänger som en kvävande tyngd över de cirka 250 svenska soldaterna, får svetten att rinna i rännilar. Men inne i den gröna containern råder behaglig svalka. En stor frys, ett kylskåp samt maskiner för att rena röda blodkroppar från konserveringsämnen. Mätare och digitala siffror, blankputsade ytor, fejat och skurat in i minsta hörn.
Fram till helt nyligen har styrkan fått nytt blod nerskickat en gång i månaden. Men det är 500 mil till Sverige och röda blodkroppar har en hållbarhetstid på bara 42 dagar. När försändelsen når det svårtillgängliga Timbuktu är det kanske en månads hållbarhet kvar, innan nytt måste skickas ner igen.
Men nu har svenskarna fått tillgång till Nederländernas koncept med blodcontainer. Där är alla blodkomponenter nerfrysta till 80-85 minusgrader - och hållbarheten ökar till 5-10 år. Den svenska styrkans tillgång till blod är nu också 12,5 gånger större - något som är oerhört viktigt vid en stor olycka eller en militär attack.
Containern skapar också en säkerhet, eftersom det är svårt att veta om blod på lokala sjukhus verkligen har kontrollerats ordentligt, säger Sidenö.
Blodkomponenterna tinas upp, en mindre mängd som hålls i kylskåp i en ständig beredskap eller större mängder när något händer som skapar större behov.
Han har varit drivande i det svensk-nederländska samarbetet, som inleddes i fjol. Svensk personal har utbildats i Nederländerna, som också har trupp i FN:s fredsbevarande styrka i Mali. Containern får Sverige, på vissa villkor, låna gratis av Nederländerna - som använt systemet sedan 2003 för marktrupper och på fartyg.
Sidenö går så långt som att säga att det är den bästa blodcentralen i hela Mali.
Den svenska styrkans chef, överstelöjtnant Jonas Lotsne, är imponerad av containern.
Den 62-årige Börje Sidenö är ångermanlänningen som efter många år i huvudstaden talar med ganska utpräglat stockholmsk dialekt. Ögonen söker sig ömsom åt sidan, ömsom beskådar de samtalspartnern med skarp blick.
Sidenö ger ett klurigt intryck. Han är också utbildad ingenjör och har tidigare med kreativitet utvecklat sjukvårdskonceptet för den svenska styrkan i Afghanistan.
I blodcontainern fryses röda blodkroppar, plasma och blodplättar ner till 80-85 minusgrader. Därmed ökar livslängden på produkterna från cirka 40 dagar till 5-10 år.
När produkterna ska tinas tar det 30-40 minuter i varmvatten. Därefter ska ett konserveringsämne tvättas bort från de röda blodkropparna, vilket tar ungefär en timme.
Med containersystemet har den svenska styrkans stående lager ökat från 20 till 250 enheter.
Källa: Försvarsmakten
Sverige bidrar till FN-insatsen Minusma i Mali med ett underrättelseförband på cirka 250 personer, medräknat ett antal stabsofficerare på olika FN-staber.
Drygt en tiondel av personerna i den svenska styrkan är kvinnor. Den yngste medlemmen i förbandet är 20 år och den äldste 65 år.
De flesta tjänstgör i sex månader, men under den tiden kommer de hem på ledighet i drygt fyra veckor. Det nuvarande förbandet kallas Mali 02, eftersom det är den andra svenska styrkan på plats och avlöste Mali 01 i juni.
Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i upp till sju timmar.
Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och fällas med fallskärm och verka över stora ytor. Många är fallskärmsjägare.
Svenskarna, liksom många andra FN-förband, har sin bas i utkanten av Timbuktu, 70 mil nordost om huvudstaden Bamako. Svenskarnas bas kallas Camp Nobel.
Källa: Försvarsmakten