Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Norska Folkehelseinstituttets app Smittestopp ska användas för smittspårning och för att varna för om en användare varit i närheten av någon som har smittats av coronaviruset. Bild: Heiko Junge/NTB/TT

Norsk app kan röja coronasmittades identitet

Smittades identitet kan röjas av den norska populära smittspårningsappen Smittestopp.
Men nyttan kan väga tyngre än integritetsskyddet, resonerar norska och danska myndigheter med ansvar för dataskydd.

Smittade registreras och alla som varit i närheten av dem varnas. I korthet är det så den ska fungera, den norska appen Smittestopp, som över 60 procent av norrmännen frivilligt har laddat ned sedan den lanserades av norska Folkehelseinstituttet (FHI) nyligen.

Integritetsskydd utvärderas

FHI siktar på att ha den digitala smittspårningstjänsten i gång i maj, som ett komplement till den ofta snåriga manuella smittspårningen.

Institutet varnar samtidigt i sin information om Smittestopp för att appen kan röja vem som insjuknat i covid-19. Risken att denna känsliga uppgift avslöjas uppstår när någon som bara träffat enstaka personer under ett dygn sedan får en varning för att man varit i närheten av någon som konstaterats smittad.

Hur väl den personliga integriteten skyddas i appen utvärderas ännu av den norska myndigheten Datatilsynet.

"Att registrera folks rörelser är ett ingrepp i den enskildas integritet som vi inte skulle acceptera i normala förhållanden", skriver Datatilsynets direktör Bjørn Erik Thon i en kommentar på myndighetens nätsida.

GDPR inget hinder

Detta gör att appen granskas, för att säkra att insamlingen och användningen av data inte strider mot gällande regler och förordningar, enligt Thon.

Han tillägger att de så kallade GDPR-reglerna, som även gäller i EU-länder som Sverige, i sig inte utgör något hinder för att använda spårningsteknik för att bekämpa coronapandemin. Men alla integritetskränkande åtgärder måste vara nödvändiga, träffsäkra och ändamålsenliga, konstaterar myndigheten.

En eventuell svensk version av Smittestopp ligger längre fram i tiden. Men i Danmark pågår arbetet med att ta fram en app för smittspårning. Och där resonerar Datatilsynet likadant som i Norge.

På en mer övergripande nivå är dataskyddsreglerna inget hinder för att regeringen och hälsovården samlar in upplysningar om befolkningen i större omfattning, exempelvis genom en app, konstaterar den danska myndigheten i en kommentar på sin nätsida.

Norska FHI motiverar Smittestopp-appen med att uppgifterna som samlas in ska hjälpa institutets experter att tolka effekterna av åtgärder som vidtas för att bekämpa spridningen av covid-19 i Norge.

Oro för att uppgifter sprids

Medan 60 procent av norrmännen redan har laddat ned appen uppger omkring 15 procent av de tillfrågade i Ipsos enkät att de inte kommer att ladda ned Smittestopp, rapporterar nyhetsbyrån NTB.

Merparten av de som inte vill ha appen i sin mobil oroas av att uppgifterna som samlas in kan komma att spridas och missbrukas. Andra ser risker för hur uppgifterna kommer att användas av FHI eller så tror de att Smittestopp helt enkelt inte kommer att vara till någon nytta.

Smittestopp bygger på väletablerad industri- och krypteringsstandard, skriver FHI. Och enligt myndigheten kommer alla personuppgifter som samlats in av Smittestopp att raderas automatiskt efter 30 dagar. Men det går också att själv radera personuppgifter eller att helt enkelt ta bort appen eller stänga av funktioner man inte vill ha aktiva.

Joakim Goksör/TT

Den norska appen Smittestopp har tagits fram samtidigt som de amerikanska teknikjättarna Apple och Google sedan en tid arbetat med att se till att mobiltelefoner med IOS- eller Android-system tekniskt kan hantera smittspårningsappar från myndigheter som bygger på anonymiserad bluetooth-teknik.

I ett första steg ska nödvändiga uppdateringar vara på plats i Android- och IOS-mobiler till någon gång i maj. Därefter tas steg två, där Apple och Google bygger in smittspårningsmöjligheten direkt i mobiltelefonernas operativsystem.

Mobilanvändare med äldre telefonmodeller – ofta äldre personer eller ekonomiskt svaga grupper – kan dock inte räkna med att kunna använda de smittspårningstjänster som nu utvecklas av Apple och Google. Totalt i världen rör det sig om kanske två miljarder mobilanvändare vars telefoner helt enkelt har för gammal bluetooth-teknik i sig för att klara av dataflödena, rapporterar tidningen Financial Times med hänvisning till analytiker.

De komponenter och den mjukvara som krävs i mobilen för att systemet ska fungera började användas i IOS- och Android-telefoner för omkring fem år sedan.

Källor: Financial Times, Google

När den norska Smittestopp-appen varslar användare om att de har befunnit sig i närheten av en person smittad av covid-19 kommer det inte ges någon information om exakt vem det är som har konstaterats smittad, bara att man befunnit sig i personens närhet.

Den som får varningen kommer dock få veta under vilket dygn kontakten ska ha skett, för att kunna beräkna behovet av karantän. Om varningen går till en Smittestoppsanvändare som under perioden haft väldigt få kontakter med andra går det därmed inte att utesluta att systemet indirekt röjer vem det är som är smittad för de som varit i närheten av den smittade.

När appen är aktiverad kommer den att använda sig av följande personuppgifter:

Källa: Folkehelseinstituttet (FHI)

För lokaliseringsuppgifter från appar och från mobilnäten finns särskilda regler, som Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet över. När det gäller hanteringen av personuppgifter gäller dataskyddsförordningen GDPR och då är Datainspektionen tillsynsmyndighet.

Datainspektionen har ännu inte fått in någon förfrågan om så kallat förhandssamråd av någon aktör som vill lansera någon svensk version av norska Smittestopp.

Statsepidemiologen Anders Tegnell har tidigare sagt att han tror att även Folkhälsomyndigheten i Sverige kommer att använda de nya tekniska möjligheter för smittspridning som Apple och Google öppnar upp för, fast längre fram i tiden.

"Just nu ligger all kraft på att försöka ta hand om de som blir sjuka. Men vi kommer säkert hamna i ett läge där smittspårning blir en viktig del av att fånga upp de fall vi har kvar. Då kan säkert denna teknologi komma till nytta", sade Tegnell på en presskonferens förra veckan.

EU-kommissionen arbetar för att koordinera nationella initiativ med digital smittspårning. EU-kommissionärna Stella Kyriakides och Thierry Breton har lyft fram appar för smittspårning som viktiga verktyg, inte minst när länder ska häva karantänsregler och reserestriktioner.

Källor: Datainspektionen, DI Digital