Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Efter lördagens omröstning samlades missnöjda nordmakedonier utanför parlamentet för att protestera mot uppgörelsen som kräver att landets konstitution skrivs om.
Efter lördagens omröstning samlades missnöjda nordmakedonier utanför parlamentet för att protestera mot uppgörelsen som kräver att landets konstitution skrivs om. Bild: Boris Grdanoski

Nordmakedonien röstar ja till EU-uppgörelse

Nordmakedonien har tagit ett steg mot att få inleda förhandlingar om medlemskap i EU. Under lördagen röstade landets parlament ja till en uppgörelse som ska lösa tvisten med Bulgarien.

Av parlamentets 120 ledamöter röstade 68 ja till förslaget som öppnar för att Nordmakedonien till slut kan få inleda förhandlingar om ett medlemskap i EU.

EU:s ordförande Ursula von der Leyen, som själv är på plats i Skopje, gratulerade landet efter omröstningen.

"Det var en historisk möjlighet. Och ni tog den. Ett stort steg på er väg mot en europeisk framtid. Er framtid", skriver von der Leyen på Twitter.

Uppgörelsen lades fram av Frankrikes president Emmanuel Macron förra månaden. Den bygger bland annat på att Nordmakedonien i landets konstitution erkänner en bulgarisk minoritet och ger skydd åt minoriteters rättigheter. Kravet kommer från Bulgarien som länge sagt nej till förhandlingsstart på grund av en konflikt om språk och historia – men nu öppnat för att lyfta vetot.

Både EU, med Frankrike och Tyskland i spetsen, och USA har tryckt på för en lösning länderna emellan, som även inneburit att Albanien fått vänta.

Men trots lördagens ja är inte det sista ordet sagt. För att skriva om den nordmakedonska konstitutionen krävs det i slutänden att två tredjedelar av parlamentet röstar för, något som det största oppositionspartiet VMRO-DPMNE och dess samarbetspartier med bestämdhet förklarat att de aldrig kommer att gå med på.

Och även om medlemskapsförhandlingar med EU kan inledas väntas det fortsatt dröja många år innan Nordmakedonien eller Albanien kan anses redo för medlemskap. Exempelvis är grannländerna Montenegro och Serbien fortfarande minst fem år från medlemskap, trots att de förhandlat sedan 2012 respektive 2014.

Fakta: I EU:s väntrum

Två länder förhandlar för tillfället om EU-medlemskap: Montenegro (sedan 2012) och Serbien (sedan 2014). Även med Turkiet har förhandlingar inletts (2005) men sedan frusits med anledning av kritik mot den demokratiska utvecklingen i landet.

Ytterligare fyra länder har formellt status som kandidatländer: För Nordmakedonien (sedan 2005) och Albanien (sedan 2014) har förhandlingsstart utlovats, men ännu inte slutligt beviljats. Ukraina och Moldavien fick kandidatstatus i slutet av juni.

Ytterligare två länder har därtill inlämnat ansökningar om medlemskap: Bosnien och Hercegovina (2016) och Georgien (2022). Båda väntar fortsatt på beslut om kandidatstatus, men har fått löften om att komma dit så fort vissa villkor är uppfyllda.

Kosovo räknas i sin tur som "potentiell kandidat", men har än så länge inte ansökt – och heller inte erkänts som ett självständigt land av alla nuvarande 27 EU-länder.