Skulle Finland tvingas hjälpa Estland militärt i en sådan situation? Det är en diskussion som pågått under den senaste tiden.
- Man måste inse att om krig skulle föras i Estland och Baltikum, så är Nato delaktig i det, säger Niinistö i en lång intervju i kvällstidningen Ilta-Sanomat
Han tror inte på någon begränsad styrkemätning. Istället skulle det innebära en mycket storskalig krigföring.
Niinistö upprepar i intervjun att han inte tror att det någonsin kommer att hända. Han korrigerar också frågeställningen.
- Den rätta frågan vore förstås, skulle Finland hjälpa Nato att hjälpa Estland.
Täta kontakter
Av intervjun framgår att Niinistö för regelbundna telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin, som ska besöka Finland i juli. Meningsutbytet mellan dem beskrivs som klart och tydligt.
Sauli Niinistö ställer upp för en andra mandatperiod i presidentvalet den 28 januari 2018. Han har i likhet med den nyligen bortgångne Mauno Koivisto valt att ställa upp för en valmannaförening. I det förra valet ställde han upp för högerliberala Samlingspartiet.
Tre motkandidater
- President efter president har frigjort sig från sina ursprungspartier och nog ser hos oss även det fria ordet noggrant till att presidenten inte blandar sig i inrikespolitiska tvistefrågor, säger Niinistö.
Han säger sig grundligt ha övervägt kandidaturen. I slutet av nästa mandatperiod skulle han ha fyllt 75. Men han upplever inga hälsoproblem. Om han vinner nästa presidentval blir det sex färre pensionärsår, skämtar han.
Tre motkandidater har anmält sig: Pekka Haavisto, De gröna, Merja Kyllönen, Vänsterförbundet och Matti Vanhanen, Centern.
